Vår unika fjällvärld hotas av gruvnäringen

Fjällen. En svensk pärla.

Fjällen. En svensk pärla.

Foto: Roland Lundström

Norrbottens län2014-07-14 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I dag exploateras våra svenska fjäll och vår natur av gruvnäringen. Prospektering och gruvetablering sker inte bara i norr utan även på många andra platser i Sverige. Exempelvis hotas just nu Ojnareskogen på Gotland, ett exempel på ett extra skyddsvärt naturområde som Världsnaturfonden WWF vill öka skyddet av inom ramen för kampanjen Svenska pärlor.

I Sverige råder väldigt gynnsamma förutsättningar för prospektering och gruvnäring. Utländska och svenska företag får prospekteringstillstånd för att söka efter malm i flera av våra mest värdefulla naturområden, där det finns mycket gammal skog och en stor mängd skyddade arter. Det har lett till en boom av riskkapitalister som vill prospektera för metaller och mineraler, inte minst i fjällen.

Enligt en undersökning baserad på 4.000 gruvintresserade personer världen över, utförd av Fraser Institute i Kanada, blev Finland och Sverige högst rankade i världen när det gäller ett gott investeringsklimat för nya gruvor, bland annat på grund av mycket låg skatt, få lagliga rättigheter för ursprungsbefolkningar och stora malmfyndigheter.

När Carl von Linné besökte fjällen ansåg han att han hamnat i en helt annan del av världen än den han var van vid. Enligt en ny undersökning från WWF uppger en femtedel av Sveriges befolkning att de besökt fjällen under det senaste året. En majoritet uppger att de anser att Sverige bör skydda fjällmiljön och minska tillstånden till nya gruvor, framför att vi främjar en stark gruvnäring.

Enligt Naturvårdsverket stod gruvindustrin år 2010 för ungefär 75 procent av allt avfall i Sverige (89 av 118 miljoner ton). Det finns många risker, som exempelvis att de lagringsdammar gruvor behöver går sönder och läcker ut farligt avfall.

Prospektering och gruvetablering sker inte bara i norr. På Gotland hotas just nu Ojnareskogen av utökad kalkbrytning och ett närliggande Natura 2000-område riskerar att förstöras. I Östra Vätternbranten i Jönköpings län finns planer på gruvbrytning av sällsynta jordartsmetaller inom ett nybildat biosfärsområde av UNESCO. Här handlar riskerna främst om förorenat dricksvatten för över hundratusen människor.

WWF är inte emot gruvor. Vi anser att gruvnäringen kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling om den bedrivs på rätt sätt, men lagstiftningen måste skärpas och det bör finnas områden där gruvor helt enkelt inte får etableras, som i Natura 2000-områden eller nationalparker. I dag stödjer lagstiftningen gruvetablering före andra riksintressen som renskötsel, turism och naturreservat.

WWF anser att det är fel att mineralprospektering är överordnad det naturskydd som finns. Sveriges kommande regering måste:

• Ta fram ett förslag till en sammanhållen väl avvägd gruv- och mineralpolitik och se över minerallagstiftningen

• Säkerställa att prospektering och gruvdrift inte sker i skyddade områden

• Ge fjällmiljöer med höga naturvärden ett ytterligare skydd.

Fjällen är en av Europas sista vildmarker där rennäringen är en viktig del. Vilken prakt som bjuds av fjällugglor, fjällsippor, och fjällviol. Allt detta som vi dessutom kan njuta av som besökare i fjällvärlden tar vi för givet. WWF kommer att jobba för att vi ska bevara denna unika svenska pärla för framtiden.

Håkan Wirtén,

generalsekreterare Världsnaturfonden WWF

Tom Arnbom,

naturvårdsexpert, Världsnaturfonden WWF