Det behövs krafttag för att stärka yrkesutbildningen. Ungdomar måste få rimliga möjligheter att överblicka konsekvenserna av sina utbildningsval.
I veckan ska närmare 100 000 ungdomar i nionde klass göra sitt gymnasieval. I många fall är detta ett livsavgörande val med påverkan på yrkesval och yrkeskarriär. Deras utbildningsval är även avgörande för Sveriges välstånd, inte minst då det råder kompetensbrist i många branscher.
Efterfrågan är särskilt stor praktisk yrkeskunskap. Samtidigt har antalet elever på gymnasiets yrkesprogram sjunkit hastigt de senaste åren, trots att såväl löner som andra villkor efter examen ofta är goda. Exempelvis tjänar elektriker, plåtslagare och byggarbetare ofta mer än många akademiker.
Ett skäl till att ungdomar inte väljer yrkesprogram i tillräcklig utsträckning är sannolikt att svensk yrkesutbildning utmärks av en rad irrvägar. I en ny rapport har forskningsinstitutet Ratio gjort en systemanalys av svensk yrkesutbildning. Slutsatsen är att yrkesutbildningssystemet utmärks av kortsiktighet, översiktsproblem, återvändsgränder och brist på tydlig progression. Exempelvis ger gymnasiets yrkesprogram oftast inte de förkunskaper som krävs för att senare gå en yrkeshögskoleutbildning. I stället krävs ofta förkunskaper från mer teoretiska program. Kompletteringskurser saknas.
Och även de yrkesinriktade högskoleutbildningarna värderar icke-akademiska kunskaper mycket lågt, eller inte alls, vid antagning. Möjligheter till validering av reell kompetens inhämtad genom erfarenhet, personalutbildning eller informellt lärande är även mycket begränsade.
Denna brist på överblick avskräcker, den bidrar även till att försvåra senare yrkesval och fortsatt yrkeskarriär. Särskilt allvarligt är yrkesutbildningarnas otillräckliga arbetslivsanknytning. Inslagen av praktik är ofta väsentligt färre än föreskrivet. Engagemanget från arbetslivet är bristande och det finns en motsträvighet från skolvärlden när det gäller samverkan.
Gymnasiets yrkesprogram är ett tydligt exempel på detta. Många elever på yrkesprogrammen, kanske 80 procent, får inte de 15 veckors praktik som de ska ha enligt läroplanen. Undervisningen på arbetsplatsen håller ofta inte tillräckligt hög kvalitet, och saknar ofta koppling till den skolförlagda undervisningen.
Regeringen har utsett 2016 till Yrkesutbildningens år. Det bör politiken ta fasta på. Det behövs krafttag för att stärka yrkesutbildningen. Om de som gör utbildningsval inte kan överblicka utbildningssystemets irrvägar kommer kompetensbristen på arbetsmarknaden att kvarstå.
Nils Karlson, docent,
vd Ratio – Näringslivets forskningsinstitut