Så många behöver kommunerna anställa

Den offentliga sektorn är stor och siffrorna över hur många som behöver rekryteras ter sig alltid ofantliga.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i en ny rekryteringsprognos räknat ut hur många som behöver lockas till yrken i välfärden de kommande tio åren, totalt runt 450 000. Så brukar det se ut ungefär. Det nya är inriktningen.

– Förut har vi pratat om att det handlar om hela välfärden, nu är det framför allt fokus på äldreomsorgen, säger Caroline Olsson, chef för SKR:s arbetsgivarpolitiska avdelning.

Kraftig ökning 80-plussare

Utöver att ersätta alla pensionsavgångar, 336 000 personer, behövs ett tillskott på 132 000 eller 13 200 per år, för att möta behovet från de många fler äldre.

Fram till 2029 kommer ungefär 50 procent fler än i dag vara 80 år eller äldre. Den folkrika 40-talistgenerationen har det pratats om länge, nu fyller de 80.

– De kommer att efterfråga särskilda boenden, hemtjänst, hälso- och sjukvård. Det är det vi behöver ta höjd för nu, säger Caroline Olsson, chef för SKR:s arbetsgivarpolitiska avdelning.

Utmaningen är att som arbetsgivare locka personal. Kommuner och regioner står kanske inte alltid högst i kurs vad gäller arbetsvillkor och löner.

Heltid och karriär

Heltid ska i större utsträckning vara norm, en fråga fack och arbetsgivare jobbat med länge. Bra chefer. Fler kan förväntas jobba längre upp i åldrarna när pensionsåldern stiger. Där finns en potential. Det ska förhoppningsvis bli lättare att göra lönekarriär, också det en fråga där SKR har facken med sig, bland annat nyligen manifesterat i löneavtalet med Kommunal där utbildade undersköterskor fick en liten extraslant.

Det är faktorer Carolina Olsson nämner som kan komma att göra sektorn lite mer populär att jobba i.

Och det handlar inte bara om att locka de yngre som gått ut gymnasiet, det kommer inte att räcka. Den stora rekryteringskällan är vuxna som skolar om sig, och i den stora gruppen nyanlända svenskar.

– Det är tre gånger så många som utbildar sig på vuxenutbildning som på gymnasieutbildning och många av dem är födda i andra länder, så det är en viktig potential, säger Caroline Olsson som pekar på språkutbildning som en nyckelfråga.