Det har inte varit lÀtt att vara prognosmakare de senaste tre, fyra Ären. Pandemin följdes av ett ovÀntat snabbt ekonomiskt ÄtertÄg. Och sedan kom Ukrainakriget och vÀlte allt över Ànda.
Men ÀndÄ, Àven ett par mÄnader efter krigsutbrottet i februari 2022 spÄdde den samlade ekonomkÄren betydligt lÀgre inflation och inte i nÀrheten lika höga rÀntor som nu Àr fallet.
Visst var inflationen pÄ vÀg upp, men den skulle blÄsa över hyfsat snabbt, nÄgot som upprepades mÄnad efter mÄnad. DÀrmed skulle inte rÀntan bli sÄ hög.
ââVi överskattade hur snabbt det hĂ€r skulle gĂ„ över, sĂ€ger Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva HedĂ©n-Westerdahl.
Olika bud om bostadspriser
Den ryska pÄverkan pÄ omvÀrldens ekonomi bedömdes av mÄnga sammantaget som relativt liten, trots det stora beroendet av de ryska rÄvarutillgÄngarna. SÄ hÀr skrev Konjunkturinstitutet 30 mars 2022 bland annat:
"Effekterna av kriget i Ukraina pÄ svensk BNP bedöms sammantaget trots allt bli jÀmförelsevis smÄ".
Om utvecklingen pÄ bostadsmarknaden, skrev Swedbank 4 april 2022:
"Bostadsmarknaden gÄr mot osÀkrare tider. Vi tror att prisuppgÄngen pÄ bostadsmarknaden nu bromsar in och att prisökningen planar ut under andra halvÄret i Är och vi rÀknar med ungefÀr oförÀndrade priser nÀsta Är".
Facit hittills: NÀstan 20 procent ner sedan toppen vÄren 2022.
Verkligheten sprang ifrÄn
De hushÄll som följde rÄden/prognoserna Ängrar sig förmodligen nu. Ett bundet bolÄn, likasÄ ett fast elprisavtal (Àven om staten nu delvis kompenserar för den dyra elen) hade varit ett smartare val Àn att lyssna pÄ ekonomer, och journalister som förmedlade budskapen. Köpa en bostad var heller inte sÄ smart, rent ekonomiskt.
30 mars 2022 slÀppte statliga Konjunkturinstitutet, som brukar anses tillhöra den tyngsta prognosmakaren, en bedömning som bland annat förutspÄdde att Riksbanken skulle höja styrrÀntan till 0,8 procent i slutet av 2023. 10 februari 2022, alltsÄ nÄgra veckor innan ryssarna gick till fullskalig attack pÄ Ukraina, spÄdde Riksbanken att styrrÀntan skulle ligga kvar pÄ noll i genomsnitt under 2023.
Nu tror de flesta prognosmakarna, inklusive Riksbanken sjÀlv, att det snarare Àr pÄ vÀg upp till 3,50 procent fram till vÄr/sommar (frÄn dagens nivÄ pÄ 3,0 procent).
De hushÄll som struntade i de bedömningarna som gÀllde för ett Är sedan och som i stÀllet band borÀntan pÄ fem Är till runt 2,0 procent, en vanlig femÄrsrÀnta i mars 2022, har tjÀnat vÀldigt mÄnga tusenlappar i mÄnaden i stÀllet för att köra rörligt till en rÀnta som nu tickat upp till nÀrmare fyra procent.
BÀttre Àn SMHI?
Förmodligen var det dÀrför som den nye Riksbankschefen Erik Thedéen nyligen likstÀllde de egna rÀntebedömningarna med SMHI:s vÀderprognoser. Ylva Hedén-Westerdahl hakar pÄ:
ââMan fĂ„r vĂ€l hoppas pĂ„ sol, men Ă€ndĂ„ ta med sig ett paraply.
Likadant ser det ut för prognoserna för inflation och BNP. Konjunkturinstitutet gjorde i fjol en analys av hur mycket fel alla prognosmakare i genomsnitt hade under perioden 2017â2021, i att förutse ekonomin innevarande och kommande Ă„r.
Snittfelet för BNP var hela tvÄ procentenheter för nÀstkommande Är. Inflationsfelet lÄg i snitt pÄ 0,8 procentenheter. Minst fel pÄ BNP hade utlandsbaserade prognosinstitut som OECD och EU-kommissionen, enligt Konjunkturinstitutets genomgÄng.
Hade motsvarande analys gjorts i dag hade felen varit Ànnu större. För det senaste Äret har inte mycket blivit rÀtt.
Visst, det har blivit mycket fel tillstÄr nog de flesta prognosmakare, de senaste Ärens överraskande hÀndelser har nÀrmast varit omöjliga att förutse.
ââMen vad Ă€r alternativet, vad skulle man annars göra sina bedömningar utifrĂ„n? sĂ€ger Ylva HedĂ©n-Westerdahl.
ââDe fĂ„r tas med en nypa salt.