ââDet Ă€r extremt stora mĂ€ngder vi pratar om. Vi mĂ„ste börja nu, sĂ€ger Daniel Gustafsson, avdelningschef pĂ„ Svenska kraftnĂ€t, om all ny kraftproduktion som behövs.
I runda slÀngar rÀknar han med att produktionen mÄste öka med motsvarande en ny stor kÀrnkraftsreaktor per Är.
20 miljarder per Ă„r
Det behövs för att tĂ€cka den berĂ€knade förbrukningsökningen â frĂ„n dagens cirka 150 terawattimmar till omkring 235 terawattimmar 2035. Till saken hör att ungefĂ€r hĂ€lften av dagens produktionsanlĂ€ggningar â det vill sĂ€ga 75 terawattimmar â kommer att behöva ersĂ€ttas dĂ„ de fasas ut under perioden.
OvanpÄ storsatsningen pÄ ny kraftproduktion ser Svenska kraftnÀt ett behov av 150 mil nya kraftledningar och ett 30-tal nya kraftstationer, vilket ska byggas samtidigt som 250 mil ledningar och ett 100-tal stationer "förnyas" i det befintliga systemet.
För att klara detta mÄste nÀtinvesteringarna lyfta frÄn dagens cirka 5 miljarder kronor per Är till kanske 20 miljarder per Är fram emot 2030, enligt tioÄrsplanen.
ââDet Ă€r en vĂ€ldigt stor ökning, sĂ€ger Gustafsson.
Gustafsson tror inte att vanliga elkunder kommer att mĂ€rka av den kraftiga ökningen av investeringar i stamnĂ€tet. Finansieringen sker via nĂ€tavgifter pĂ„ elrĂ€kningen, men till stor del ocksĂ„ med de sĂ„ kallade flaskhalsavgifterna â det vill sĂ€ga de pengar Svenska kraftnĂ€t drar in nĂ€r de lĂ€gger beslag pĂ„ prisskillnaden som beror pĂ„ flaskhalsar nĂ€r det överförs el mellan olika elomrĂ„den.
Underskott ger dyrare elpris
Men om inte kraftproduktionen byggs ut enligt planen kan det bli betydligt vÀrre effekter, varnar han.
ââOm vi gĂ„r in i en situation med underskott blir det dyrare elpriser, sĂ€ger han.
SkrÀckscenariot Àr att hela Sverige blir ett omrÄde med underskott pÄ el, vilket enligt Gustafsson kan skapa en industriell kris i norra Sverige.
ââDĂ„ kommer inte bara hushĂ„llen fĂ„ betala. Lönsamheten i den gröna omstĂ€llningen kommer att bli ifrĂ„gasatt. Om elen blir för dyr kommer inte industrierna göra det hĂ€r av god vilja. De behöver ha lönsamhet för att göra de hĂ€r investeringarna, sĂ€ger han.
VĂ€tgasproduktion och en ny infrastruktur för att fĂ„ ut vĂ€tgasen till industrisatsningar i norr â som redan planerar för detta â lyfts fram som avgörande pusselbitar för att planen ska gĂ„ ihop.
ââVĂ€tgas Ă€r en mycket effektivare energibĂ€rare Ă€n el. Man kan frakta mycket energi frĂ„n en plats till en annan med ett relativt litet intrĂ„ng pĂ„ miljön. En ganska liten pipeline ersĂ€tter vĂ€ldigt mĂ„nga och stora kraftledningar, sĂ€ger Gustafsson.
Behöver vara pÄ plats 2030
Produktionen av vÀtgas kan ske vid befintliga eller nya kraftverk och sedan fraktas i till stora delar nedgrÀvda gasledningar. Vilket kraftslag som driver produktionen spelar egentligen ingen roll.
ââTekniken Ă€r pĂ„ plats, men behöver utvecklas. Utmaningarna Ă€r att fĂ„ det lönsamt, att man inte tappar för mycket nĂ€r man omvandlar el till vĂ€tgas, sĂ€ger Gustafsson.
SÀkerhetsfrÄgor, finansiering och ansvar för planeringen av vÀtgasprojekten Àr Àn sÄ lÀnge olösta frÄgor. Och Àven nÀr det gÀller vÀtgasen tickar klockan, enligt Gustafsson:
ââFram emot 2030 tror jag vi kommer att behöva ha den hĂ€r produktionen pĂ„ plats. Sedan kanske det riktigt stora behovet av vĂ€tgasproduktion ligger nĂ„gonstans kring 2035.