ââDet Ă€r ett vĂ€ldigt allvarligt inflationslĂ€ge vi har, sĂ€ger Robert Bergqvist, senior ekonom pĂ„ storbanken SEB.
Dyrare rÄolja och naturgas som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina bidrar tydligt till utvecklingen, med rekordnoteringar för bensinpriserna i USA de gÄngna veckorna.
Och nÀr det gÀller livsmedelspriserna drar det ocksÄ i vÀg uppÄt, bland annat beroende pÄ ogynnsamt vÀder och sjukdomar som slagit mot sÄvÀl citrusskördar som kycklingfabriker samtidigt som Ukrainakriget trycker upp priserna pÄ spannmÄl globalt.
"Inte nÄtt toppen"
Till detta kommer negativa effekter av pandeminedstÀngningar i Kina.
ââDet jag hör frĂ„n företagen Ă€r att de ser inflation precis överallt, sĂ„ det kĂ€nns inte riktigt som att vi har nĂ„tt toppen Ă€nnu, sĂ€ger Robert Bergqvist om det höga inflationstrycket runt om i vĂ€stvĂ€rlden.
Han beskriver lÀget i USA som mer akut Àn i Europa, inte minst dÄ löneökningstakten tagit fart i den amerikanska ekonomin med lönehöjningar i Ärstakt pÄ cirka 6,5 procent.
Men han ser samtidigt allt fler tecken pĂ„ att en del av drivkrafterna bakom inflationen börjat mattas av â vilket fĂ„r honom att rĂ€kna med att inflationstoppen i USA:s nĂ„s nĂ„gon gĂ„ng i sommar.
ââDet börjar lĂ€tta lite. Trycket uppĂ„t pĂ„ lönerna minskar. Det börjar bli lite lĂ€ttare nĂ€r det gĂ€ller vĂ€rdekedjor, sĂ€ger han.
Dollarn och rÀntor stiger
Till det kommer de sÄ kallade baseffekterna, dÀr de priser man jÀmför med för ett Är sedan blir allt högre vilket gör sjÀlva inflationstakten lÀgre.
I maj syntes dock ingen vÀndning nedÄt i USA. TvÀrtom lyfte inflationen ovÀntat till 8,6 procent, den högsta nivÄn pÄ 40 Är.
NedgĂ„ngarna pĂ„ europeiska börser â inklusive Stockholmsbörsen â fördjupades efter inflationssiffran. Stockholmsbörsen lĂ„g pĂ„ minus 0,9 procent inför inflationssiffran och hade en halvtimme senare fallit ned till minus 1,6 procent.
Samtidigt stiger bÄde dollarn och marknadsrÀntor, dÄ den ovÀntat höga inflationen ökar trycket pÄ snabba rÀntehöjningar frÄn USA:s centralbank Federal Reserve (Fed).
Trots att över 60 centralbanker i vĂ€rlden höjt rĂ€ntorna i Ă„r sitter fortfarande alla med foten pĂ„ gasen penningpolitiskt, enligt Robert Bergqvist. Han tror nu det behövs snabba höjningar upp till nĂ„gon sorts "neutral rĂ€ntenivĂ„" kring 2,0â2,5 procent i höst DĂ€refter tror han Fed mĂ„ste fortsĂ€tta strama Ă„t med ytterligare höjningar av styrrĂ€ntan upp till cirka 3,5 procent nĂ„gon gĂ„ng nĂ€sta Ă„r.
ââDet första du mĂ„ste göra Ă€r att Ă„tminstone ta bort forten frĂ„n gaspedalen, sĂ€ger han.
ââMen i USA rĂ€cker det inte med att du slutar gasa. Du mĂ„ste ocksĂ„ trycka pĂ„ bromspedalen. Det tycker jag Ă€r ganska uppenbart, tillĂ€gger han.