Skenande elpris stoppar svenska vintertomater

Passa pĂ„ att Ă€ta tomater medan du kan – till vintern blir de med stor sannolikhet Ă€nnu dyrare. Och svenska tomater kommer inte gĂ„ att fĂ„ tag pĂ„ alls. Det skenande elpriset har lett till samma beslut hos Sveriges tvĂ„ största tomatodlare: Den hĂ€r vintern fĂ„r odlingen ligga nere.

SlĂ€cker ljuset – inga tomater i vinter. Mindaugas Krasaukas, platschef pĂ„ Nordic Greens i Trelleborg, i den del av vĂ€xthusen dĂ€r man har vinterbelysning och nyligen investerat tre miljoner kronor för att omgivningen inte ska störas av det rosa ljus som lĂ€ckt ut i vinternatten tidigare.

SlĂ€cker ljuset – inga tomater i vinter. Mindaugas Krasaukas, platschef pĂ„ Nordic Greens i Trelleborg, i den del av vĂ€xthusen dĂ€r man har vinterbelysning och nyligen investerat tre miljoner kronor för att omgivningen inte ska störas av det rosa ljus som lĂ€ckt ut i vinternatten tidigare.

Foto: Johan Nilsson/TT

Odling2022-09-03 11:15

Mindaugas Krasaukas, platschef pÄ Nordic Greens i Trelleborg, beskriver det som ett stort steg bakÄt nÀr det inte lÀngre gÄr att odla tomater i Sverige under vintern.

– Det finns mĂ„nga som försöker köpa svenskt och vi fĂ„r mĂ„nga positiva mejl och meddelanden frĂ„n vĂ„ra konsumenter. Det Ă€r jĂ€ttetrĂ„kigt, de kommer att sakna vĂ„ra produkter.

Detta Ă€r Sveriges största tomatodling, som breder ut sig pĂ„ 160 000 kvadratmeter vĂ€xthusyta i Trelleborgs utkant. Under Ă„tta Ă„r har vinterodlingen varit igĂ„ng i en del av vĂ€xthusen. Vinterplantorna brukar sĂ€ttas i slutet av september, men allt bygger pĂ„ att de fĂ„r tillskott av bĂ„de vĂ€rme och ljus.

UppvÀrmningen sker med hjÀlp av företagets egna flispannor, men för belysningen krÀvs el och lamporna mÄste vara igÄng frÄn oktober till april.

– VĂ„r elrĂ€kning landade förut pĂ„ minst en miljon kronor i mĂ„naden. Med dessa priser som rĂ„der nu kan vi landa pĂ„ fem-sex miljoner i mĂ„naden, sĂ€ger Mindaugas Krasaukas.

Dyraste elprisomrÄdet

Att producera egen el skulle kunna vara en möjlighet pÄ sikt, men det skulle ta minst tvÄ Är att genomföra en sÄdan uppgradering och just nu Àr det omöjligt att veta om det skulle löna sig.

– Vi mĂ„ste avvakta och se vad som hĂ€nder med elpriset under vintern.

Placeringen i Sveriges dyraste elprisomrÄde Àr en stor nackdel för ett elkrÀvande företag, konstaterar han. Men just nu finns inga seriösa planer pÄ att flytta.

– TyvĂ€rr kan vi inte flytta odlingen norrut. Men vem vet – nĂ€r man tittar pĂ„ elpriset i Norrland, sĂ„ Ă€r det ingen dum idĂ© faktiskt, att bygga odlingar dĂ€r och belysa Ă„ret runt.

OcksÄ Sveriges nÀst största tomatföretag, Elleholms tomatodling i blekingska Mörrum, ligger i elprisomrÄde fyra med det högsta elpriset.

Thomas och Carola Lilja driver företaget pĂ„ 60 000 kvadratmeter vĂ€xthusyta och inför förra vintern investerade de 7,5 miljoner kronor i belysning för att kunna odla Ă„ret runt i en del av anlĂ€ggningen. Det blev en flopp.

Fick vissna ner

– NĂ€r vi satte igĂ„ng belysningen i oktober sĂ„ började elpriserna skena, sĂ€ger Thomas Lilja.

I december tvingades de slÀcka ner lamporna pÄ halva ytan och lÄta tomatplantorna vissna ner. Lamporna hÀnger kvar, men att odla tomater i vinter finns inte pÄ kartan.

Han tror att det kommer att bli svÄrt att fÄ tag Àven i importerade tomater i butikerna i vinter, eftersom Àven stora delar av de belysta odlingarna i NederlÀnderna kommer att ligga nere till följd av det höga gaspriset. Samma bedömning gör Mindaugas Krasaukas: Produktionen i de andra tvÄ stora tomatodlarlÀnderna Spanien och Marocko kommer inte att rÀcka till för att tÀcka bortfallet.

– Tomaterna kommer att bli mycket dyrare i vinter och det kan hĂ€nda att det inte kommer att gĂ„ att hitta tomater alls i butikerna, helt enkelt, sĂ€ger Krasaukas.

"JÀttetufft Är"

De höga elpriserna, i kombination med rusande priser pÄ drivmedel och insatsvaror som gödsel, kommer att slÄ mot hela den svenska odlingen, inte bara det som Àr vÀxthusodlat, tror Bertil Trulsson, ordförande för Sydgrönt, Sveriges största ekonomiska förening för försÀljning av frukt och grönt.

SjÀlv odlar han bland annat vitkÄl, morötter, lök och rödbetor. Om han ska kunna odla pÄ lika stora arealer nÀsta Är mÄste han garanteras ett mycket högre pris, konstaterar han.

– Jag Ă€r rĂ€dd för att vi fĂ„r ett jĂ€ttetufft Ă„r nĂ€sta Ă„r med mycket höga priser för de varor som blir sĂ„dda och satta. Det blir brist pĂ„ allting.

Indelningen av Sverige i fyra elprisomrÄden, dÀr större delen av livsmedelsproduktionen sker i de dyraste omrÄdena, Àr sÀrskilt olycklig i rÄdande lÀge, anser Bertil Trulsson.

– Det blir jĂ€ttetufft för konsumenten, för det Ă€r konsumenten som fĂ„r betala detta kalaset.

Statligt stöd

Hittills finns ett beslut om statligt stöd till vÀxthusodling pÄ totalt 40 miljoner kronor, som kommer att betalas ut under hösten fram till nyÄr. Stödet tar inte hÀnsyn till vilket elprisomrÄde verksamheten ligger i, utan Àr lika för alla: 20 kronor per kvadratmeter i uppvÀrmda vÀxthus, berÀttar Marie Törnquist, jordbrukspolitisk utredare pÄ Jordbruksverket.

För de största odlarna i Trelleborg och Mörrum Ă€ndrar dock inte stödet sĂ€rskilt mycket, eftersom maxbeloppet som betalas ut frĂ„n staten Ă€r 55 000 euro (drygt en halv miljon svenska kronor).

Stödet kanske inte rÀcker till för att fÄ till en lönsam produktion i vissa energiintensiva företag, medger Marie Törnqvist. Och nÀr stödpaketet utformades tog man bara hÀnsyn till kostnadsökningarna fram till sommaren, pÄpekar hon.

Kan det summa summarum bli sÄ att vi kommer att Àta mindre svenskodlat i framtiden?

– Det hoppas vi inte, men absolut, det Ă€r ju sĂ„ att lantbrukarna och odlarna mĂ„ste anpassa sig efter den kalkyl som finns. I den mĂ„n tomatodlarna bedömer att det Ă€r för mycket kostnader i förhĂ„llande till intĂ€kter sĂ„ kan det bli sĂ„.

Fakta: Svensk vÀxthusodling

År 2020 förbrukade vĂ€xthusodlingen i Sverige drygt 610 MWh energi, varav 13 procent producerades med hjĂ€lp av fossila brĂ€nslen och 61 procent med hjĂ€lp av biobrĂ€nslen.

Energiförbrukningen inom vÀxthusodlingen minskade drygt 50 procent under 2000-talets första decennium. FrÄn 2010 och framÄt stabiliserades energiförbrukningen, men anvÀndningen av fossila brÀnslen minskade samtidigt som anvÀndningen av biobrÀnslen ökade.

Under 2020 bedrev totalt 638 företag odling i vÀxthus pÄ en yta om minst 200 kvadratmeter. 35 av dem bedrev specialiserad odling av tomat, 46 specialiserad odling av gurka och 294 specialiserad odling av prydnadsvÀxter.

Den totala vÀxthusytan för professionell odling var 2020 knappt 320 hektar. Av dem anvÀndes 36 hektar till specialiserad odling av tomat.

KĂ€lla: Jordbruksverket

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!