Handelsveckan pÄ Tokyobörsen stÀngde uppÄt efter Ànnu mera klarhet i USA-valet. Den hÀr gÄngen till en nivÄ som inte synts sedan november 1991.
Precis som mÄnga andra av vÀrldens ledande börser Àr man dÀrmed uppe pÄ historiska nivÄer, men precis som mÄnga andra lÀnder Àr det heller inte lika med att landets ekonomi Àr i fas efter covidpandemin.
ââDe har sina demografiska utmaningar som bara blir vĂ€rre och vĂ€rre, sĂ€ger Claes MĂ„hlĂ©n, chefsstrateg pĂ„ Handelsbanken, till TT.
För Japans ekonomi har det inte bara varit pandemin som varit utmanande, hÀr handlar det om flera decennier i en ekonomisk rÀvsax med svag inflation, lÄgrÀntemiljö, extremt hög statsskuld och en bostadsbubbla som spruckit.
DĂ„ligt hanterat
Allt började i mitten av 80-talet nÀr flera stormakter i den sÄ kallade Plazaöverenskommelsen skulle fÄ ned vÀrdet pÄ USA-dollarn. I gengÀld steg den japanska valutan, yenen. En bromsande japansk tillvÀxt skulle rÀddas genom sÀnkta rÀntor med konsekvensen att det blev en överhettning.
ââDen riktiga kraschen var i början pĂ„ 90-talet dĂ„ man pumpat upp en rejĂ€l fastighetsbubbla. Det hĂ€r hanterades inte optimalt, man sköt pĂ„ problemen i stĂ€llet för att omstrukturera och ta hand om banksektorn och fick en vĂ€ldigt utdragen finansiell motvind, sĂ€ger Claes MĂ„hlĂ©n.
Den motvinden har sedan kvarstÄtt och nu lider landet av svÄrigheter i form av befolkningsminskning och demografisk utmaning dÀr den Àldre generationen vÀxer och allt fÀrre medborgare Àr i arbetsför Älder.
ââDet Ă€r det stora japanska bekymret. Det Ă€r inte sĂ„ att Japan Ă€r ensam om detta men man har varit först ut. Man kan generellt sĂ€ga att man ligger 15 Ă„r före Europa. I Europa tittar man med skrĂ€ck pĂ„ det japanska exemplet. TĂ€nker man pĂ„ ekonomisk tillvĂ€xt och sĂ€tter ett vĂ€rde pĂ„ det â dĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt bekymmersamt att fĂ„ utvĂ€xling i en sĂ„dan miljö, sĂ€ger MĂ„hlĂ©n.
Uppskjutet OS
2020 var dessutom Japan tÀnkt att stÄ i vÀrldens centrum tack vare sommar-OS i Tokyo. Evenemanget har nu skjutits upp, blivit extremt mycket dyrare Àn planerat och dessutom splittrat nationens invÄnare.
Ursprungligen lÄg budgeten pÄ 7,3 miljarder dollar men den har sedan svÀllt till dryga 25 miljarder dollar. Dock innebÀr den planerade flytten till 2021 att kostnaderna berÀknas rusa med ytterligare 2,7 miljarder vilket skulle göra spelen till de dyraste nÄgonsin, tvÀrtemot vad Internationella olympiska kommittén (IOK) vill se.
De höga kostnaderna har ifrÄgasatts och i en opinionsundersökning i somras uppgav en tredjedel av de tillfrÄgade att man i stÀllet vill se att spelen stÀlls in.
Nervöst inför BNP-besked
MÄndagen den 16 november kommer nya ödessiffror för den japanska ekonomin i form av BNP-statistik.
Enligt en prognos som Reuters sammanstÀllt tros BNP vÀxa med 4,4 procent efter att ha krympt med 7,9 procent föregÄende kvartal.
ââĂven om ekonomin tagit sig ur den allra vĂ€rsta perioden sĂ„ Ă€r Ă„terhĂ€mtningen lĂ„ngsam dĂ„ det fortfarande Ă€r lĂ„g ekonomisk aktivitet och konsumtionen Ă€r svag, kommenterar Shinichiro Kobayashi, seniorekonom vid Mitsubishi UFJ Research and Consulting för Reuters.
Claes MÄhlén poÀngterar inför BNP-slÀppet att situationen kanske inte försÀmrats radikalt för japansk del, till skillnad frÄn VÀsteuropa och USA har man hittills lyckats undvika en andra smittovÄg.
ââDe har dock fortfarande kvar de hĂ€r lĂ„ngsiktiga problemen dĂ€r man inte har nĂ„gon tydlig lösning Ă€ven om det inte Ă€r en akut kris.