Nödkanal för att vÀxla flyktingkontanter

I det nĂ€stan kontantlösa Sverige Ă€r det sedan flera veckor tvĂ€rstopp för flyktingar som vill vĂ€xla in den ukrainska valutan hryvnia. LĂ€get Ă€r detsamma i Finland. Men i stora delar av Östeuropa har storbanken Raiffeisen öppnat en nödkanal för flyktingar med sedlar frĂ„n hemlandet.

Ukrainska flyktingar har svÄrt att vÀxla in hryvnia i utlandet.

Ukrainska flyktingar har svÄrt att vÀxla in hryvnia i utlandet.

Foto: Bela Szandelszky AP/TT

Ukrainakriget2022-03-27 06:45

Sedan snart tvĂ„ veckor kan ukrainare pĂ„ flykt i en rad öst- och centraleuropeiska lĂ€nder – Slovakien, Tjeckien, Ungern och Österrike – vĂ€xla in sina hryvnia-sedlar mot euro. Detta trots att valutamarknadens prissĂ€ttning av hryvnia har slutat att fungera sedan ryska styrkor attackerade Ukraina den 24 februari.

En miljon euro per dag

Storbanken Raiffeisen Àr en nyckelspelare bakom den sÀrskilda nödmekanismen som skapats för att hjÀlpa flyktingarna köpa euro för sina hryvnia.

– Det rör sig om upp till en miljon euro per dag i Österrike, sĂ€ger Gunter Deuber, analyschef Raiffeisen Bank International.

Raiffeisen Àr pÄ vÀg att etablera motsvarande upplÀgg Àven i RumÀnien, ett annat land dit mÄnga ukrainare pÄ flykt undan kriget har tagit sig. Och enligt Deuber ska det finnas motsvarande upplÀgg arrangerat av andra banker i Polen.

– Ärligt talat Ă€r detta det minsta vi som bank kan göra för flyktingarna, sĂ€ger Deuber.

Enligt nyhetsbyrĂ„n Reuters finns ett förslag till utkast frĂ„n EU-kommissionen om att alla EU-lĂ€nder ska godta hryvnia frĂ„n Ukrainaflyktingar, till den kurs som centralbanken i Ukraina sĂ€tter, till ett preliminĂ€rt vĂ€rde om högst 10 000 hryvnia, vilket motsvarar 311 euro, eller cirka 3 200 kronor.

Raiffeisen Ă€r en systemviktig bank i Ukraina – en del av landets kritiska infrastruktur. Det har gjort det möjligt att sĂ€kra att Ukrainas centralbank köper tillbaka hryvnia-sedlarna med euro om Raiffeisen arrangerar transporten in i Ukraina.

Raiffeisen har enligt Deuber diskuterat och koordinerat sitt upplĂ€gg med Österrikes centralbank och Europeiska centralbanken, men det finns inga garantier till banken för riskerna de tar nĂ€r de hanterar stora mĂ€ngder kontanter frĂ„n ett land i krig.

– För oss Ă€r det i första hand ett stort logistiskt projekt. Vi fĂ„r se hur lĂ€nge det fungerar, sĂ€ger han.

Undersöker alternativ

I Sverige Àr dock tongÄngarna annorlunda. Svenska banker har i princip ingen kontanthantering kvar, förutom nÄgot enstaka vÀxlingskontor. Forex och andra valutavÀxlingskedjor verksamma i landet slutade ta emot hryvnia för omkring tvÄ veckor sedan.

– Vi försöker undersöka olika alternativ, sĂ€ger Forex vd Bo Lagergren.

Han har haft kontakt med svenska myndigheter och hjÀlporganisationer som finns i regionen och inne i Ukraina, för att försöka hitta nÄgon som kan anvÀnda hryvnia i verksamheten.

– I dagslĂ€get finns det inte nĂ„gon pĂ„ den svenska marknaden – utifrĂ„n ett statligt perspektiv – som verkar vilja hjĂ€lpa till i den hĂ€r frĂ„gan, sĂ€ger han.

Fokuserar inte pÄ valutavÀxling

Finansmarknadsminister Max Elger (S) har tidigare förklarat att regeringen inte kommer att fokusera pÄ frÄgan om valutavÀxling, utan att man nu har fullt upp frÄn regeringens sida att se till att flyktingar fÄr husrum, mat och dagpenning. Och enligt Riksbankens informationsavdelning pÄgÄr inget aktivt arbete med frÄgan just nu.

FrÄgan om hur ukrainska flyktingar utan pass eller andra godkÀnda id-handlingar ska kunna öppna bankkonton Àr ett annat problem. Bankföreningen utreder för sina medlemmars rÀkning just nu hur detta ska kunna hanteras.

Bland annat har man bett om vÀgledning frÄn Finansinspektionen och Àven varit i kontakt med Ukrainas ambassad och Migrationsverket om frÄgan.

RĂ€ttad: I tidigare version förekom en felaktig uppgift om garantier frĂ„n Europeiska centralbanken och Österrikes centralbank till Raiffeisen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!