Helens forskning ger åderförkalkade nytt hopp
Molekylärbiologen Helen Fink med rötter i Boden ingår i ett arbetslag som tagit fram konstgjorda blodkärl. Inom några år kan människor som i dag inte kan bypass-opereras ges ett bättre liv.
FORSKARE. Helen Fink, molekylärbiolog med Bodenanknytning, ingår i ett arbetslag som tagit fram en ny typ av konstgjorda blodkärl. Hon har skrivit en avhandling i ämnet.
Foto: Håkan Zerpe
Nu har hon skrivit en uppmärksammad avhandling om konstgjorda blodkärl av cellulosa efter att ha pluggat i Umeå men mest vid Sahlgrenska akademin, sjukhusets utbildningsavdelning. - Jag har alltid varit intresserad av biologi och vetenskap, säger Helen Fink om ämnesvalet.Molekylärbiologer sysslar med allt som är i mikroformat inom biologin. Arbetsställen kan vara läkemedelsföretag eller inom medicinen.Helen Fink ingår i ett arbetslag vid Sahlgrenska akademin som forskar kring konstgjorda blodkärl. Dessa produceras av bakterier. Materialet växer in bra i kroppens egen vävnad, är elastiskt och är starkt nog att klara blodtrycket. Dessutom gör ytan att blodet inte koagulerar.Konstgjorda blodkärl behövs vid bypassoperationer av hjärtat. När hjärtats kranskärl täpps till av åderförkalkning kan kirurgen ta en bit av en ven från exempelvis patientens ben och använda biten för att leda blodet förbi åderförkalkningen.Kärl
Problemet är att en rätt stor del av patienterna inte har kärl som går att nyttja.- Då kan operationen inte genomföras, förklarar Helen Fink. Och de konstgjorda kärl som finns går inte att använda i kranskärlen.Den nya kärlen innebär alltså att många patienter som i dag inte kan opereras har chans till ett nytt liv?- Ja, absolut. Och därför är professor Bo Risberg som är kärlkirurg är väldigt entusiastiskt och ser möjligheterna. Inom fem år kan kärlen vara klara att användas. Ett mindre företag äger idén. - Jag tror själv att jag ännu inte riktigt förstått hur stort detta är, avslutar Helen Fink.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!