Försvar. Flygvapnet ökar åter skyddet för att undvika att slås ut i en första anfallsvåg mot Sverige.

- Har man inget luftförsvar för att stå emot en sådan attack, då är man illa ute, säger flygvapenchefen Mats Helgesson.

Efter 1990-talets avspänning och försvarets satsningar på internationella insatser är fokus åter på att kunna försvara svenskt territorium. Om Sverige skulle dras in i en militär konflikt runt Östersjön räknar Helgesson med att flygvapnet får ta en stor del av första smällen.

Artikelbild

| Viggen. Fem F37 Viggen på vägbana i Sverige en vinter på 1970-talet. Flygplanet fanns i fem versioner: AJ37 attackversion med sekundär jaktkapacitet; SK37 skolversion; SH37 spaning hav; SF37 spaning foto; JA37 jaktversion som sekundär attackkapacitet. Svenska flygvapnet firar nittioårsjubileum år 2016.

Han pekar på att det primära målet i moderna krig mellan stater är att hårt attackera motståndarens luftstridskrafter i inledningsfasen för att få luftherravälde.

- Man ser till att fullständigt ta bort alla luftförsvarsresurser, sedan kan man härja fritt om jag uttrycker mig väldigt enkelt, säger Helgesson.

Han blev förra hösten chef för flygvapnet, som i år firar 90 år. I instruktionerna från riksdagen ingår att öka flygvapnets chanser att överleva en initial attack. Det handlar främst om att sprida ut Gripenplanen på flygkrigsbaser runt om i landet vid en konflikt.

- Vi hade ett väl utbyggt krigsbassystem i slutet av 1980-talet och början på 1990-talet. Det har vi inte i dag. Det håller vi på att återta, säger Helgesson.

Artikelbild

| Jas 39 Gripen över F21.

I börja av 1990-talet fanns fler än 20 sådana baser från norr till söder, ofta med flera sidobanor, till exempel inbyggda i det allmänna vägnätet, för att minska basernas sårbarhet.

Efter Sovjetunionens fall avvecklades de i stor skala och i dag återstår bara en handfull.

Att återgå till det tidiga 1990-talets nivåer är inte aktuellt. Det kommer ändå att krävas stora investeringar, inte bara i själva anläggningen.

- Om man ska vara på många olika ställen och flyga behöver man till exempel brand- och räddningsresurser, landningshjälpmedel, fälthållningsfordon för att hålla flygbanorna rena och flygvärdiga, logistiska fordon, lastbilar och ammunition, säger Helgesson.

Riksdagen har inte preciserat hur spridningen av Gripenplanen ska se ut. Förutom de krigsbaser som finns kvar, så finns även fyra flottiljbaser, Luftstridsskolan i Uppsala och en mängd civila flygplatser.

Försvarsmakten ser i dag inget direkt hot mot Sverige, men om Sverige i framtiden dras in i en konflikt med Ryssland skulle flygvapnet få möta en numerärt överlägsen fiende.

I dag har Sverige 96 Gripenplan av modell C/D. En bit in på 2020-talet ska antalet minska till 60 flygplan av den senaste E-modellen. Helgesson hade hellre sett att riksdagen beslutat om 80 av dem.

- Om man ska möta en tekniskt jämbördig motståndare spelar antalet stor roll. Vi blir bättre med fler flygplan. Framför allt blir man robustare och kan sprida ut sig på fler platser och man får en större uthållighet, säger han.

Försvarsberedningen, där riksdagspartierna ingår, har förordat 70 flygplan.

Helgesson tycker det är svårt att säga när flygvapnet var som starkast i förhållande till omvärlden, men numerärt var det störst på 1950-talet med cirka tusen flygplan.

- Kvalitetsmässigt skulle jag vilja säga att vi är väldigt bra i dag också, säger Helgesson.

Han uppger att man alltid tränat på att kunna möta en numerärt överlägsen fiende, genom att vara extremt defensiv, kunna sprida ut sig, tåla de första attackerna, kraftsamla resurser när det behövs och verka autonomt om ledningsförmågan slås ut.

Helgesson tycker att Gripen är ett väldigt bra plan, även om hans personliga favorit är Viggen, som han tillbringat flest flygtimmar i.

Flygvapenchefen är stolt över att Gripen är först i världen med att ha fått det nya jaktrobotsystemet Meteor integrerat.

- Det gör att vi har en världsledande förmåga i jaktstrid.

Helgesson påpekar att flygvapnets styrka inte bara beror på stridsflygets tekniska kvalitet och antal flygplan, utan även välutbildad personal, en bra underrättelsetjänst, luftvärn, och sensorer, som radar, som kan upptäcka fienden i tid.

Helgesson tycker att samarbetet med armén och marinen fungerar väldigt bra.

- Men det är klart, om du frågar mig, så är det vi som är juvelen i kronan, säger han.

Peter Wallberg/TT