En fjärrkontroll för hjärnreparation

En genetisk fjärrkontroll som ska göra att transplanterade hjärnceller hos parkinsonsjuka fungerar bättre, har tagits fram av Lundaforskare.- Att reparera hjärnan tror vi är bättre än att ge läkemedel hela tiden, säger forskaren Tomas Björklund.

Nystart. "Vi hoppas att detta kan bli lite av en nystart för celltransplantationer", säger forskaren Tomas Björklund.

Nystart. "Vi hoppas att detta kan bli lite av en nystart för celltransplantationer", säger forskaren Tomas Björklund.

Foto: Lunds universitet

Forskning2016-05-10 06:00

Lundaforskarnas förhoppning är att deras studie ska innebära ett genombrott för metoden att transplantera in nervceller till människor som lider av Parkinsons sjukdom, som innebär att celler som producerar signalsubstansen dopamin dör.

- Vår hypotes har varit att de transplanterade dopamincellerna helt enkelt saknar styrning eller ibland får fel form av styrning. De får inte rätt kopplingar i hjärnan, säger Tomas Björklund, forskare vid Lunds universitets medicinska fakultet.

Följden har blivit att patienter har drabbats av onormala rörelser av allvarligt slag. Lundaforskarnas framtagna läkemedel ska nu kunna styra de transplanterade cellerna - en sorts genetisk fjärrkontroll.

- Det ska antingen gå aktivera dopamincellerna eller stänga av dem, utan att förändra något i hjärnan. Nu har vi gjort det på försöksdjur, men det är gjort på ett sätt som går att applicera också på patienter i framtiden. Det ger oss en möjlighet att göra mer effektiva celltransplantationer i framtiden, säger Björklund.

De ofrivilliga rörelserna har även drabbat patienter som tar standardmedicinen L-dopa mot Parkinson, men forskarna i Lund har lyckats identifiera vilken mekanism som ligger bakom biverkningen. Det är en receptor för den andra signalsubstansen, serotonin, som aktiveras.

- Vi lyckades aktivera precis samma biverkning hos försöksdjuren. Det har man aldrig tidigare sett.

För den aktuella receptorn finns det redan många läkemedel som används vid exempelvis Alzheimers sjukdom.

- En sak vi tittar på just nu är om det går att använda denna mekanism för att förhindra uppkomsten av ofrivilliga rörelser vid behandling med L-dopa. Det skulle kunna hjälpa alla patienter som har den här typen av problem.

I nuläget görs experimentella transplantationer i mycket liten skala. Lundaforskarnas stora förhoppning är dock att deras studie, som presenteras i tidskriften Neuron, ska kunna leda till att transplant från stamceller blir framtidens behandlingsmetod mot Parkinson.

- Vi hoppas att detta kan bli lite av en nystart för celltransplantationer, säger Tomas Björklund.

Daniel Kihlström/TT

Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom innebär att hjärnceller som producerar signalsubstansen dopamin dör. I dag finns det ingen behandling som botar sjukdomen, men däremot läkemedel (standardmedicinen är L-dopa) som effektivt lindrar symptomen.

Tar man läkemedel under en längre tid blir dock effekten sämre. Det kan även uppstå problem med biverkningar som ofrivilliga rörelser, så kallade dyskinesier.

I forskningssyfte har man provat att transplantera friska hjärnceller från aborterade människofoster till parkinsonsjuka. Den första transplantationen i världen gjordes i Lund 1987.

Även personer som fått transplantant har drabbats av okontrollerade skakningar av allvarligare slag, vilket är en orsak till att transplantation inte har utvecklats till en behandlingsmetod. En annan orsak är den etiska aspekten kring att transplantera från aborterade foster och att tillgången till foster är såpass liten.

Stora framsteg har dock tagits inom forskningsområdet och förhoppningen är att stamceller, som förökas i laboratorium, ska användas i stället för celler från aborterade människofoster.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!