Bakterierna har alltid funnits där, men det är först nu som man börjar förstå hur viktiga de är för vår hälsa.
Eftersom de är så små, betydligt mindre än en mänsklig cell, upptäcktes bakterierna för första gången i slutet av 1600-talet. Men det dröjde till 1800-talet innan man förstod att de kan orsaka sjukdom. Bakteriologin var född, men fram till nu har nästan allt fokus legat på främmande bakterier.
De runt hundra biljoner bakterier som vi normalt går omkring med och som utgör den så kallade normalfloran, har inte på långa vägar fått samma uppmärksamhet. Fram till nu har de mest setts som harmlösa passagerare, något som börjar förändras, vilket öppnat upp för ett helt nytt sätt att se på sjukdomar.
Ett exempel är en studie som publicerades härom veckan och som visar att det tycks finnas ett samband mellan bakteriefloran hos den blivande mamman och risken att föda för tidigt.
För tidiga födslar är en av de främsta orsakerna till att barn under fem år dör eller skadas allvarligt, både i Sverige och utomlands.
Forskarna, verksamma vid Stanford University i USA, kartlade bakterierna på tänderna och tandköttet samt i avföringen, saliven och i slidan hos 49 gravida kvinnor.
Bakteriefloran förändrades inte så mycket hos kvinnorna under graviditeten fram till förlossningen, men det fanns tydliga skillnader mellan de som fick fullgångna barn och de 15 kvinnor som födde för tidigt. De senare hade mycket färre mjölksyrebakterier i slidan. Risken att föda för tidigt var framför allt förhöjd om två andra bakterier, Gardnerella och Ureaplasma, dessutom saknades.
- Det här fyndet kanske kan hjälpa oss att upptäcka de kvinnor som riskerar att föda för tidigt, säger professor David Relman, en av forskarna bakom studien som publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, i en kommentar.
Forskarna har också börjat fokusera på maten, hur det vi stoppar i oss förändrar vår tarmflora, något som i sin tur kan påverka vår hälsa.
Nyligen upptäckte forskare vid Georgia State University i USA att möss som får två vanliga konsistensgivare, som finns i nästan all färdigproducerad mat, kan drabbas av kroniska inflammationer i tarmen. Mössen åt också betydligt mer, fick förhöjda blodsockernivåer och blev feta.
Sterila möss, däremot, utan några bakterier alls, förblev helt opåverkade.
Det visade sig att sammansättningen av bakterierna i mössens tarmar förändrades på så sätt att bakterierna kunde tränga djupare ner i tarmens slemhinna och orsaka inflammation.
Fyndet, som publicerades i tidskriften Nature, kan kanske förklara varför miljoner människor lider av kroniska tarmsjukdomar, som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.
Ett annat exempel är konstgjorda sötningsmedel som finns i en rad livsmedel som ett resultat av vår utbredda rädsla för vanligt socker.
Men enligt forskning som presenterades i tidskriften Nature är dessa medel inte så oskyldiga som reklamen påstår.
- Till vår förvåning resulterar dessa ämnen i nedsatt glukostolerans och förhöjda blodsockervärden. Det vill säga precis tvärt emot vad de påstås göra, säger Eran Elinav vid Weizman Institute of Science i Israel.
Det visar sig nämligen att dessa medel förändrar sammansättningen av tarmfloran, vilket får blodsockret att skjuta i höjden - både hos möss och människor.
I ett av försöken fick sju friska frivilliga äta sötningsmedel. Efter bara fyra dagar hade hälften av dem drabbats av förhöjda blodsockernivåer.
- Alla verkar inte drabbas. Faktum är att vi till och med kunde förutsäga vilka som skulle drabbas bara genom att studera deras tarmflora, säger forskarkollegan Eran Segal.
Än är det för tidigt att dra hårda slutsatser från någon av dessa studier, men forskarna börjar nu på allvar inse att vi människor lever i en intrikat symbios med ett antal andra organismer, i ett enda stort samhälle tillsammans.
Johan Nilsson/TT