80 år fyller den 7 september Bertil Marklund, Ersnäs.
Under andra världskrigets första skälvande andetag, såg Bertil Marklund dagens ljus. Äldste son till Selma och Ernst Marklund, i en syskonskara på fyra. Gården hade några kor, höns och två hästar som Bertil med fördel körde.
Efter sjuårig folkskola kvarstod en törst efter skolning, och Bertil sålde sin moped som han delat ut tidningar med i Ersnäs – Svartskatan. Han samlade ihop sina besparingar och gav sig av. Färden gick till Katrineholm och en realskoleexamen som privatist. Examen avlades på Norra Real i Stockholm. Bertil fick anställning inom hålkorts- och kontorsbranschen i Stockholm och lärde där känna människor från hela världen. Efter några år i huvudstaden bosatte han sig i Göteborg.
År 1966 sade Bertil upp sig från en fast tjänst som tekniker och sålde sin engelska sportbil. I en begagnad Renault körde han rakt ut i Europa för okända äventyr. En sväng över Nordafrika, studier i franska i Sydfrankrike och vidare till Schweiz. Där var besparingarna slut, och han sökte därmed arbete där han befann sig. Under sin tid som datatekniker på Cern i Geneve fick Bertil vänner för livet. Bertil tog därefter anställning som Cobolprogrammerare på läkemedelsföretaget Sandoz i Basel. År 1976 styrde Bertil kosan hem till byn Ersnäs med en liten familj. Att återvända till hembygden efter en lång bortavaro var inte helt lätt. Familjen utökades med ännu ett barn. Bertil hann arbeta inom olika områden, bland annat som arbetsledare i projektet Ekoringen i Gäddvik, där han ledde arbetet med nyanlända deltagare.
Åren fram till pensionering arbetade Bertil som assistent åt forskarna på institutionen för ekologi och biologi på universitetet i Luleå.
Bertil träffade sin nuvarande livskamrat 1998. Tillsammans har de varit engagerade i Hägnans verksamhet och deltagit i historiska spel. De språkkunskaper Bertil förvärvat under åren utomlands har han fått använda när han och Thyra varit värdar i visningsstugan i Kyrkbyn.
År 2013 förärades Bertil med utnämningen årets Ersnäsbo för sitt engagemang i byn, byaföreningen och uppbyggnaden av soldattorpet på torget i Ersnäs.
Vid återkomsten till Sverige införskaffade Bertil en flock får. Djuren har varit ett kärt intresse under alla år och allra lyckligast är Bertil när han får hålla landskapet öppet och köra traktor. Med Thyra vid sin sida har de tillsammans slitit med höbärgningen. En liten flock på sju trygga tackor huserar fortfarande sommartid i den ladugård Bertil timrat själv.
Bertil vårdar sedan en längre tid sin livskamrat i hemmet. Utifrån rådande omständigheter undanbedes uppvaktning i form av besök.