Zia kom som ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan 2010, först till Malmö och sedan till Boden. Han var då 16 år.
Efter en berättelse om hur talibaner på tre dagar raserat 15 års samhällsbyggande i hans hemtrakter fick åhörarna ta del av hur resan till Grekland gick till med gummibåt mitt i natten, en skakande upplevelse. Så småningom kom Zia till Malmö och fick då beskedet att Boden var hans placeringsort. Genast fick han många skånska vittnesbörd om hur omöjligt det skulle bli att bo i det iskalla ödelandskapet i norr.
När han väl var på plats bestämde han sig för att hans mål var att stanna kvar, gå i skola och få en bra framtid här. Han la därför all ledig tid på att lära sig svenska, nyckeln till kommunikation och kontakter i det nya samhället. Av samma skäl sökte han själv en praktikplats som bilmekaniker. Det gick bra och som en extra kunskap fick han att det som är värt något i Sverige inte i första hand är guld utan papper främst intyg. Ja, kanske inte bokstavligt men för att få utbildning och jobb.
2012 startade han Afghanska föreningen i Boden och blev dess förste ordförande. Han fick mer och mer att göra med att hjälpa och stödja nyanlända. Det ledde i sin tur till att han redan 2013 startade företaget Take a Chance med samma mål.
Starten av företaget gav honom också möjligheten till att kunna få en tryggare tillvaro och framtid i Sverige. Han jobbar främst med målgrupperna ensamkommande, personal på boenden, gode män, skolpersonal, socialsekreterare, kommuner i allmänhet, studieförbund och andra myndigheter. Hans budskap i frågan om hur integration ska gå till är att integration är att ge och ta. De som kommer måste lära sig att förstå och acceptera svenska värderingar och vi måste förstå varifrån och under vilka förhållanden som nyanlända kommit hit.
Zias framtid är nu att utveckla företaget och följa samhällsutvecklingen för att se vad som efterfrågas inom hans område. Det finns goda möjligheter att få en positiv utveckling här, betonade han. Som en liten aptitretare sa han också att -Ni svenskar ser inte vad ni har. Vid slutet av föreläsningen kändes detta som en ordentlig tankeställare och han fick också många frågor från publiken som visade att ämnet hade engagerat. Föreläsningen gav också ett perspektiv på budskapen i den pågående svenska valrörelsen.
Nils Sundberg