Och det var många som ville lyssna till Gunilla Röör, extra stolar fick bäras in innan vi kunde bänka oss i teaterns foajé för en knapp timmes föredrag varvat med frågor av alla de slag.
Det började med att teaterchefen berömde teaterns publik som hon tycker är osedvanligt lojal, engagerad och levande – de till och med ”talar om pjäsen i pausen” som en söderifrån tillrest kollega med lätt höjda ögonbryn kommenterade ett besök (spridda fniss i publiken). Och Gunilla Röör spann vidare på temat, hur teatern jobbar med att söka upp nya målgrupper, att befinna sig piggt insnörd i samhällsdebatten, vikten av det nära och unika samarbetet med Teaterhögskolan vägg i vägg och inte minst uppdraget – och nåden – att få spela för barn och unga där ett närmare samarbete med Lule Stassteater också ingår i bilden. Även ett projekt kring den så aktuella ”gröna omställningen” finns med i planeringen för 2025. Än så länge bara som skiss, så vi får se.
En kvinna i publiken berömde Gunilla Röör för att ha skapat en fin stämning på teatern. ”Tack det var rart sagt”, sa teaterchefen och pekade på vikten av att entusiasmera, att vara nyfiken, att kunna bidra med en positiv hållning i sitt arbete, vilket förstås gäller vad du än sysslar med i livet. Och hon berättade om vad en regissör hon arbetat med tidigare nere i Stockholm gav som råd en gång; ”Din egna sårbarhet är din diamant”. En vacker tanke som viskar om en djup insikt i vad som gör oss till medmänniskor. Även sorgen är granne med Gud.
Det blev förstås en hel del om teaterns kommande repertoar, om Ingmar Bergmans ”Fanny och Alexander” som blir höstens till formatet stora satsning och där Gunilla Röör själv gör Gun Wållgrens roll som farmor Ekdahl från filmen. Och det är förstås inte så konstigt att hon med en lång skådespelarkarriär i bagaget åter vill trampa på ”de tiljor som föreställer världen” för att citera Shakespeares ”En midsommarnattsdröm”.