Ett Sjöbjörnsmöte längst upp i Bottenviken är en puttrande sammankomst.
Sex små snipor tillverkade på 60-talet stävade in i Töre Båtklubbs Gårdsviken på Bergön, Kalix.
På bryggan väntade Bottenvikens Båtförbunds ordförande Örjan Stenudd och Hans Öhlund,ordförande för Västerbottens Båtförbund, tillika styrelseledamot i Svenska Båtunionen, SBU.
De hälsade Sjöbjörnarna och deras besättningar välkomna. Storöfjärden hade bjudit på sex-sju sekundmeters motvind från nordväst. Det var första helgen i augusti.
Tore Sandberg kom med Maija, som han brukar. Skillnaden mot tidigare år är att den lilla japanska dieseln i år var utbytt mot en riktig Albin O21:a med ny motorhuv. Han kom först till mötet och hade inga problem med stänk i motvinden, båten är visserligen den öppna varianten men har ett rejält kapell uppe.
Lasse Englund, eldsjäl och primus motor i Sjöbjörnsklubben tillsammans med Tage Normark höll ett kort Sjöbjörnstal när alla bänkat sig på bryggan.
– Äntligen. Vi ses en lördag i slutet av sommaren varje år. Att få ta sin Sjöbjörn och färdas långsamt över fjärdarna ger en ro som räcker långt in i vintermörkret. Nu ses vi på bryggan och får sjunga vår egen sång.
Tage Normark ledde sången med den text han skrivit själv till Lasse Berghagens melodi ”Stockholm i mitt hjärta”.
”Av båtar som finns här i världen, är du den båt som fått allt”.