Med Oden i Arktis

Luleåbo på polen. Nicke Jouuso berättade om sin resa med Oden under 2016.

Luleåbo på polen. Nicke Jouuso berättade om sin resa med Oden under 2016.

Foto: Fotograf saknas!

Luleå2017-12-18 06:00

Luleå. En oförglömlig forskningsresa i Arktis.

Det handlade Norrbottens Senioruniversitets, NorrSen, senaste föreläsning om.

Under 2016 deltog isbrytaren Oden i ”Arctic Ocean”, en forskningsexpedition finansierad av Polarforskningssekretariatet i Sverige. Expeditionen genomfördes i samarbete med Kanada. En av de svenska deltagarna var meteorologen Nicke Juuso från F21 i Luleå.

Tillsammans med 75 andra personer, varav 45 forskare från olika delar av världen, gav sig Nicke Juuso iväg på Oden på en sex veckor lång expedition i Arktis. I expeditionen ingick även ett besök vid Nordpolen.

Arktis är ett högintressant område för många länder. USA, Ryssland, Danmark, Norge och Kanada har stora intressen av att ”muta” in områden i Arktis. Även EU har beslutat att aktivt delta i utforskningen av Arktis.

Nicke Juuso berättade att hans huvudsakliga uppgift ombord var att arbeta som meteorolog. Hans militära bakgrund och utbildning medförde också att han även kunde arbeta som flygledare/flyguppföljare så att trygga helikopterflygningar kunde genomföras. Eftersom han också är en passionerad jägare med jaktlicens fick han även uppdraget att fungera som isbjörnsvakt när forskarna gjorde landstigningar.

Arktis består enbart av is och under isen ligger havsdjupen på 4000-5000 meter. Under expeditionen bedrevs forskning inom en rad områden, exempelvis klimatforskning som handlar bland annat om att analysera snö- och vattenprover för att kartlägga och följa förekomsten av tungmetaller, framförallt kvicksilver.

Kanada leder den seismiska forskningen som innebär en kartläggning under havsbotten med hjälp av ljudsignaler. Under resan genomfördes nya mätningar. En annan del av forskningen som Kanada leder är dredging. Dredging innebär att man kartlägger havsbotten genom att skrapa upp stenar och annat material som sedan analyseras ombord.

Andra forskningsområden under expeditionen var coring som innebär att man tar upp lerkärnor från bottensedimentet för att få veta mer om havsbotten. Meteorologi är ett annat viktigt forskningsområde och kartläggningen av atmosfären i Arktis skedde via ballongsondering och luftprover.

Nicke Juuso berättade att den mänskliga påverkan av Arktis märks tydligt, bland annat genom vår ökade användning av fossila bränslen. Ett exempel på den mänskliga påverkan är att isens utbredning fortsätter att minska. Vid förra sekelskiftet fanns det tio miljoner kvadratkilometer is i Arktis, att jämföra med 5-6 miljoner kvadratkilometer år 2000. Forskningen visar också att isens tjocklek minskar.

På Norrsen informerades även om Polarforskningssekretariatets flytt till Luleå som ska vara avslutad sedan 30 juni 2019.

Polarforskningssekretariatet är en statlig myndighet med uppgift att samordna och främja svensk polarforskning. Den huvudsakliga uppgiften är att främja förutsättningarna för och samordna svensk forskning och utveckling i polarområdena. Sekretariatet har drygt 30 anställda som arbetar med forskningsplanering, forskningsinfrastruktur, kommunikation och verksamhetsstyrning. Genom att tillhandahålla expertis och öka medvetenheten om polarområdena och polarforskning bidrar sekretariatet till att polarforskning av hög kvalitet genomförs, sprids och används i samhället.

Polarforskning spelar en viktig roll för kunskap kring bland annat klimatutveckling och miljöfrågor. Forskningen utförs i och handlar främst om polarområdena Arktis och Antarktis, men även svenska fjällvärlden är av stort intresse för forskarna.

Polarforskningssekretariatet driver Abisko naturvetenskapliga station, en unik och mångsidig modern forskningsstation som håller internationell standard. I Abisko bedrivs en mängd olika forskningsverksamheter, alltifrån observationer och miljöövervakning till högteknologiska experiment i mark- och sjöterräng. De meteorologiska observationerna och den naturvetenskapliga forskningen inleddes 1913. På forskningsstationen i Abisko finns nu unika samlingar med miljödata från 100 års observationer och en omfattande dokumentation av forskningsverksamheten.

Mer information om föreningen NorrSen på http://www.folkuniversitetet.se/norrsen/

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om