Vår hedersman Fritz och ständige medlem i Læstadiusmuseets Vänner gick ur tiden i en ålder av 82 år i Främmerbilla, Överhörnäs, efter en längre tids sjukdom.
Han föddes i Kaunisvaara norr om Pajala, utbildade sig till elingenjör i Sundsvall och studerade sedan till lärare vid Umeå universitet. Han kom att verka i Örnsköldsvik som gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen och som studierektor. Föräldrarna var skogsarbetaren Malte Niemi och hemmansägardottern Juliana Niemelä. Han efterlämnar hustrun Eva samt barnen Jörgen, Maria, Annelie, Johanna och Andreas med familjer.
Jag träffade honom första gången i Pajala i juli 2007 under Linnéåret, vid det årets Læstadiusvecka med temat ”I Guds fria natur”. Fritz berättade då med gripande och intensiv inlevelse om släkten Niemis anor och förgreningar. Vi åhörare upplevde honom som en inkarnation av gamle prosten Lars Levi, i kroppshållning, utseende och berättarkonst. En læstadian av bästa kärnvirke och med finsk sisu.
Vår vänskap fördjupades under många år, speciellt när Fritz och jag tillsammans drev en process i Patentverket om namnbyte från Niemi till Læstadius, och sedan med överklagande till Patentbesvärsrätten. Med stöd av DNA-analys försökte vi bevisa att prosten Lars Levi var vår gemensamme anfader. Fritz farfar hette enligt släktens historia Lorens Niemi, utomäktenskaplig son till pigan i prästgården Sofia Niemi och Lars Levis son Lorens Læstadius. Födelseboken angav okänd fader för hans farfar, men vi ansåg att resultatet av DNA-analysen entydigt fastställde vårt släktskap med Lars Levi. I juni 2011 fick vi rätt, och allt sedan dess har Fritz burit släktnamnet Læstadius.
Fritz hade många strängar på sin lyra och har gett ut flera diktsamlingar såsom "Spångvägars land", "Näckrosors land" och "Snöeld", samt romanen "Antons sång". Han var även musikalisk och framförde gärna sin Tornedalssång till ackompanjemang av egen gitarr.
Vi har träffats många gånger i Pajala och Kaunisvaara, senast år 2017 i Kvikkjokk då vi högtidlighöll 200-årsminnet av komministern Carl Erik Læstadius död i juli 1817. Fritz deltog med liv och lust, och berättade än en gång vår släktskapshistoria för ett stort antal åhörare och Læstadius-ättlingar i Kvikkjokks kyrka.
Saknaden efter Fritz är stor. Jag bär hans minne för all framtid.
Hans Læstadius, vän och släktforskare