Som 14-åring sommarjobbade hon i en kiosk och två år senare kom hon till Nyköping där hon jobbade som jordgubbsplockare. Sedan gick hon en utbildning i Sturebogård. Som kuriosa berättade Kyllikki att ingen av flickorna som bodde tillsamman visste hur man använde en gasspis, så de värmde ett strykjärn på vilken de kokade te.
Hon vill bli barnskötare och utbildade sig i Åbo. Första jobbet hon fick därefter var i Kolari, ett hem för utvecklingsskadade, där hon blev kvar två år
Hon gifte sig och fick två söner. 1971 fick hon kontakt med radion som översättare. Programmet gick i P2. 1977 kom hon till Lokalradion och fick ett program som gick i P3 helt på finska.
Kyllikki Kenttä har arbetat med att försöka sudda bort gränserna för språk. Hon har haft ett mycket aktivt liv som gett livserfarenhet Dessutom fått många vänner ock ett brett kontaktnät. Kyllikki har upplevt både sorg och glädje.
– Från min mormor lärde jag mig ”bördan blir inte tyngre än att man kan bära den”.
Kyllikki Kenttä håller igång med gympa, cyklar och promenerar dagligen. Med det håller man sig frisk, vissa saker behöver man hjälp med, men det mesta klara man av själv anser hon.