Lyhört: IDENTITET

Norrbottens län2010-04-30 06:00
Paris och Paris, säger en läsare, men vad hände med katten? Katten som delade lägenhet med vår äldsta nära och väckte henne om morgnarna genom att lägga tassarna på hennes kinder. Som hittade spänning från fönsterbrädan och blev ensam kvar då matte aldrig mer kom hem. - Jo, han fick en ny identitet. Första dygnen gömde han sig bakom en höbal, hörde vi, rädd för hönsens kacklande, för hästen, för de två fåren. För att inte tala om när den etablerade men tack och lov åldriga stallkatten steg fram, stirrande: Vem tusan är det här? - Nu då? - Han har hittat sin plats. När vi var där tog mannen ett grepp för att klappa om, men han slet sig loss. Själv håller jag på att anpassa mig till ett liv med man. Och han till ett med mig. - Åker en sväng till stugan, säger han. När får jag komma hem? Är ni klara vid fyra -halvfem eller? Jag bakade en halv sats bullar i går kväll, ganska snygga. Försökte även sno ihop några havreflarn som såg lockande ut på bild. Skrapade av resultatet från plåten och samlade ihop smulorna i en påse som mannen tog till kvällskaffet i stället för fullkornsskorpan som är det normala sex veckor av sju. Den sjunde är det min tur att bjuda på fika. Äppelkakan från i morse ser lyckad ut där på spisen. Klockan fjorton bankar det på dörren. Ringklockan slutade fungera redan på makens tid. Om han skulle komma hem skulle han känna igen den och även mina fikakompisar. - Inte behöver ni banka, säger jag, det är bara att kliva in. Klockan fungerade inte, sa fastern i telefonen en kväll när barnen var små, men dörren var olåst och ni var inte hemma! Jaha, sa jag, att ni inte tog er en kopp! Och pojkarnas sängar var obäddade, fortsatte fastern. Människor som inte längre är med, finns ändå med. Tur att de vill. Jag häller upp kaffet och vi blir sittande i sofforna. Vad pratar kvinnor om när de träffas? Ja, agendan är öppen och fri. Själv börjar jag tänka på det där med identitet. - Jag som rört mig så mycket har plötsligt blivit en bilist! - Jadu, där har du ett problem, säger min ena kompis. Den andra nickar som att nu blir du sittande. Dagen därpå kör mannen en sväng till stan. Plötsligt kastar sig joggingkläderna över mig och fötterna glider in i springskorna rent automatiskt. Egentligen är det enkelt. Formulerar man ett problem högt är man ofta lösningen på spåret.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!