Lyhört: Inte såsa på

Norrbottens län2009-04-04 06:00
Glasögon hamnar allt oftare på näsan fast jag såg så bra utan och till söndagsfrukosten kommer en tidning med många bilagor, varav två mest handlar om kriser och girighet. Bankcheferna ser glada ut alla fyra men oftast visas tjejen. De andra kanske inte klär i rosa. Yoghurt naturell med pressad citron i smakar däremot gott i munnen liksom att mannen sitter mittemot och äter kornmjölsgröt med lingon. Sen blir det inte att såsa på. Åka långfärdsskridskor i banorna runt stan denna soliga dag? Ta en skidtur mot närmsta ö? Eller slalom igen? Yes! - Då gör jag mig i ordning, säger jag men råkar behålla glasögonen på ända in i badrummet. Det var dumt. Måste genast ut och hämta såpa, hink, borste, trasa. Skrubba, skura, gnugga, toastol och handfat, golv och väggar och badkar. Sedan väntar spegeln och det är bara fläckarna man kan göra nåt åt. Inifrån huset ropar mannen: Ska jag dammsuga? Brummandet fortplantar sig sedan med pondus från rum till rum, man vet aldrig vad man får när man träffar en ny. Själv drar jag vidare mot köksregionen, allt går liksom av sig självt. Armarna kånkar glatt på såpa och vatten och trasor, gott luktar det och fler fläckar väntar, ropandes: Ta mig, ta mig! En karl som mest bott ensam berättade en gång: Det brukar börja så bra. Men sen vill dom flytta ihop och sen säger dom: Nu ska vi städa. Vissa flyttar in utan att fundera och när vi är klara med städningen hänger söndagssolen ännu kvar. Snart blir det att bryta ner fötterna i slalomskorna, knäppa under stånk och stön och stolpa iväg mot biljettkassan. Dit är det kö. - Sjuttio kronor var, säger han som säljer, eftermiddagspris från och med nu. - Och vad hade en heldag kostat? - Hundratio. - Då fick vi betalt för städningen, konstaterar mannen, det är första gången! Och sedan blir det åka av. Den som träffar en ny människa ska upptäcka med vilken hastighet nya färdigheter och lustar uppstår och hur lätt de gamla plockas ur sina garderober.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!