Allan Olsson har lämnat oss strax fyllda 95 år. Han efterlämnar hustru Dolores, sonen Torgild med familj samt sonhustru Lotta med familj efter framlidne sonen Torbjörn.
Allan Olsson föddes i Lund och växte upp i Annelöv. Vi krigsutbrottet 1939 blev han volontär vid P 6 i Kristianstad och snabbt officersaspirant. Han tog studenten vid Försvarets läroverk och avlade officersexamen vid Karlberg och blev därefter officer vid I 16 i Halmstad. Sedvanlig karriär som plutonchef och kompanichef men kom också att tjänstgöra som synnerligen uppskattad och kreativ fältarbetslärare vid den på 1960-talet etablerade officersaspirantskolan i Halmstad.
Därefter följde FN-tjänst, först i Gaza och sedan på Cypern. Det var där jag första gången 1964 träffade Allan Olsson. Det var en mycket allvarlig situation på Cypern, turkcyprioterna var hårt trängda av greker och grekcyprioter och Allan Olssons kompani var stationerat i anslutning till det turkcypriotiska området i nordväst.
Kalla nätter, turkcyprioterna uppe på sluttningarna saknade tält och frös i sina öppna värn.
"Nej så min själ, så här får de inte ha det - se till att det kommer upp tält!"
Han åtnjöt ett enormt förtroende bland soldater och befäl men även bland parterna i Cypernkonflikten. När högste befälhavaren för de grekcypriotiska styrkorna, den legendariske generalen Grivas, ville diskutera ett intrikat problem vända han sig inte till FN:s högste representant, den indiske generalen Timaya, ej heller till den svenske kontingentchefen, utan han kallade på Allan Olsson - han förstod att han då skulle få omdömesgilla, ärliga och rättframma svar!
Efter några ytterligare år i Halmstad blev Allan Olsson major/överstelöjtnant och kommenderad till Fo 67 i Kalix som mobiliseringsofficer - en kommendering som var tänkt i tre år.
Men Allan blev fascinerad över landskapet, gränsområdet, människorna och uppgiften att vara en sköld österut.
I stället för tre år kom Allan och hustru Dolores att stanna i Kalix i drygt 40 år! Han blev stabschef vid Fo 67 och kom som sådan att stötta många fo-befälhavare, som oftast kom att tjänstgöra bara två - tre år - Allan Olsson blev stödet, kontinuiteten och kunskapen.
Han initierade tidningen Utposten, han gav Fo 67 ett valspråk, han skapade en positiv atmosfär i bygderna och var en ofta uppskattad föredragshållare.
Allan och hustru Dolores skapade också en gästvänlig och varm atmosfär i sitt vackra hem vid Kalixälven, där björkskogen räckte de 40 åren för Allans egenhändiga för hand fällda, uppsågade och kluvna ved! Åtskilliga är vi som fått njuta av frukostbrasan vid den av Allan murade öppna spisen.
En synnerligen gedigen hedersman har gått ur tiden. Hjortronmyren vid Veitsivuoma kommer att sakna trampet, kallkällan vid Korpikå vattenhämtningen. Vi hans kolleger och vänner sörjer förstås men framförallt gläds vi över att under många år ha fått ha fått ha Allan Olsson som vän, inspiratör och mentor.
Pelle Mohlin,
fd befälhavare Fo 67