Minnesord: Lena Lundholm

Lena Lundholm, född Berg, Luleå, har avlidit på Sunderby sjukhus 9 december. Hon var född i Åbyn men sina första barndomsår bodde hon i Skelleftehamn. Från skolåldern och fram till att hon började arbeta var hemadressen Jävrebyn. Hennes första fasta anställning var på Apoteket i Piteå där hon arbetade fram till och med 1961. Under tiden i Piteå gifte hon sig 1957 med Gunnar och tog makens efternamn Lundholm. När maken 1961 flyttade till Sundsvall lämnade hon sin anställning i Piteå. Hon arbetade en kort period på Apotekets distriktslaboratorium i Sundsvall. 1963 kom dottern Åsa till världen och hon valde då att vara hemma. 1966 kom nästa uppbrott för flytt till Luleå. Hon valde då också fortsättningsvis att vara hemma under de första skolåren för Åsa. På grund av personalöverskott fanns inte längre möjligheten att återkomma till ett arbete på apotek. Kurser i konstsömnad och keramik på kvällstid fick bli en inledning till att återkomma på arbetsmarknaden. Ett vikariat på Guldfynd resulterade så småningom i en fast anställning. När Guldfynd etablerade en ny butik i Piteå erbjöds hon tjänsten som butikschef. Där arbetade hon fram till dess hon gick i en förtida pension. Vintertid pendlade hon varje dag mellan Luleå och Piteå och trotsade det nyckfulla väglaget. I samband med att hon skulle bli en förtida pensionär fick hon ett utomordentligt glädjande besked. Hon fick veta att hon skulle bli mormor. Detta första följdes av ytterligare två barnbarn. Eftersom dotterns familj bodde i Umeå förändrades resandet med många besök för att umgås och se barnen växa upp. Hennes stora intresse vid sidan om familjen var heminredning och skapande i färger. Andra intressen var blommor och resor. Hennes praktiska läggning och sinne för färg och färgkombinationer var träffsäker. Detta präglade naturligt hennes sätt att förändra hemma. Med sommarstuga i Piteå och en för 20 år sedan inköpt semesterbostad i Torrevieja i Spanien, fick hon gott utlopp för fortsatt skaparkonst både sommar- och vintertid. Inte minst den snabbväxande trädgården i Spanien gav en för henne en intressant sysselsättning med blommor och andra för henne okända växter. Förutom semesterresor gjorde hon och maken flera långresor som gav bestående minnen. Så länge hennes hälsa tillät älskade hon att umgås med goda vänner. Många nya vänner tillkom också genom vistelsen i Spanien. Ett rikt liv avkortades alltför fort och en obeskrivbar saknad är vad som kvarstår. Hon efterlämnar make, dotter, måg och tre barnbarn.