Magnus Sköldeblom har avlidit efter en lång och envis kamp mot sjukdom i en ålder av 79 år.
Han växte upp som första barnet i en stor syskonskara i byn Mukkajärvi, under knappa ekonomiska hemförhållanden, men hemmet hade ändock alltid mat på bordet åt alla.
Eftersom Magnus var första barnet i familjen fick han tidigt börja att hjälpa till med alla arbeten som dåtidens småbrukar familjer skulle utföra för brödfödan. Han växte upp således med ordet arbete, som också blev hans ledord för resten av livet.
Efter folkskolan stannade Magnus några år i hemmet för att hjälpa föräldrarna.
När den familjen växte fick Magnus söka sin inkomst utanför hemmet, bland annat som skogsar-betare, fältarbetare i Skåne med mera.
Efter dessa utflykter i södra Sverige så fick Magnus 1958 anställning hos LKAB i Malmberget som diversearbetare men senare som borrare, ett tungt ensamarbete.
Hans anställning hos LKAB varade i nästan 30 år, därav 25 år under jord, vilket slet på hälsan.
Under sin nästan 30-åriga anställningstid hade han tio–tolv sjukdagar, vilket också har uppmärksammats av arbetsledningen. En pålitlig arbetsmaskin var han.
Under sina anställningsår i LKAB lämnade Magnus aldrig helt sitt föräldrahem. När han fick lediga dagar hos LKAB åkte Magnus till sitt gamla hem, tog på sig arbetskläder för att utföra något nyttigt arbete.
Det var arbetet och den lugna hem miljön som drog Magnus till hemmet som han trivdes allra bäst med. Vilket han senare på grund av sjukdom inte kunde njuta av som han hade önskat.
När han pensionerades från LKAB så flyttade Magnus till föräldrahemmet för att bland annat sköta om sin åldriga mamma. Detta gjorde han i ett antal år innan han själv började känna sviter av sitt långa slitsamma arbetsliv, och fick därför inte njuta av ett lugnare liv.
I sin krafts dagar var Magnus en mycket tystlåten man som aldrig hördes eller störde någon i något sammanhang, även om hans uppfattning var en annan.
Han var också en riktig ensamvarg som kunde vara och tyckte om att vara ensam i allt vad han företog sig att göra, som att gå i skog och mark eller arbeta.
Under de sista åren när krafterna började tryta så flyttade Magnus först till en lägenhet och sedan in till Länsmansgården Övertorneå för att komma närmare vården.
Personalen på hemtjänsten och speciellt då på Länsmansgården såg till, trots sin stora arbetsbörda, att Magnus fick vård, som vi anhöriga tackar många av er för. Magnus har lämnat många osagda och andra fina minnen efter sig, som vi alla vill minnas. Vi syskon har enligt Magnus sista vilja följt honom till vila i stillhet.