Ingenjören Ola Lindbäck i Umeå har avlidit i en ålder av 83 år. Ola var uppväxt i sågverkssamhället Törefors i Norrbotten med sina föräldrar Rut och Olov Lindbäck från Siknäs. Ola tog realexamen i Råneå realskola och sedan ingenjörsexamen vid Örebro tekniska läroverk. Men redan i unga år fanns en äventyrslystnad i Ola. Han emigrerade till USA och träffade där en emigrant från Rörbäck, Emil Lundbäck, och deltog i hans fiske på USA:s västkust. Under denna tid fick Ola en stor bekantskapskrets bland emigrerade norrbottningar och Siknäsbor. Ola hade en stark utpräglad- släkt och hembygdskänsla. Vistelsen i USA kom att vara under den tid då Koreakriget utbröt. Med stor risk för att bli inkallad till militärtjänstgöring återvände Ola till Sverige 1951. Efter hemkomsten fick han anställning på ASEA i Umeå där han efter en tid blev chef för ASEA/ABBs kontor. Men åter till Olas intresse för släkt- och emigrantforskning. Olas farfar emigrerade till USA 1906 och lämnade sin fru med sex barn hemma i Siknäs. Efter några år upphörde alla kontakter med familjen. Här startade Ola ett mycket omfattande forskningsarbete efter sin försvunna farfar. Ett tusental brev och kontakter med olika hemvändare och organisationer i USA samt ett flertal resor till USA ledde inte till några resultat, men så en dag 1979 kom ett anonymt telefonsamtal, sannolikt från någon myndighet med ett sekretessansvar, att hans farfar avlidit i Louisiana 1943. Hans fru Ida avled i Siknäs 1944! Denna information ledde till att Ola och hans kusin Ivar reste till USA. Med sig hade de ett kors av gammal furuplank från hans hemgård Bäcknäset i Siknäs. Hans mångåriga forskarmöda ledde också fram till boken Låt farfar vila i frid. Denna Olas kännedom om olika kunskapskällor i USA kom att bli en stor tillgång vid utgivning av min egen bok Vart tog de vägen, 130 emigrantöden från Siknäs. Ola hade i sitt yrkesverksamma liv och som pensionär ett stort intresse för samhällspolitiska frågor i stort men även i det näraliggande politiska livet. Mycket av detta har varit grundat på den stora betydelse det starka folkbildningsidealet hade i hans föräldrageneration. Ola präglades dessutom av ett starkt musikintresse. Han var under många år en av trotjänarna i Umeå dragspelsklubb. På äldre dar kunde han även glädja många äldre med musik på äldreboenden. Med Olas bortgång är vi många i släkt och bekantskapskrets som saknar vännen Ola. Han efterlämnar hustrun Sonja och tre barn.
