Springars Folke Nilsson, Överkalix, har lämnat oss i en ålder av 75 år och 11 månader.
Han föddes i Ängesån 1940 som första barn till Hilda och Torsten Nilsson. Eftersom de inte var gifta bodde Folke kvar hos sin mormor och morfar tills det var dags att börja skolan i Lansjärv. Åren hos morföräldrarna, som var väldigt snälla och givmilda, präglade Folke starkt under hans liv.
Folke gick sju år i skolan innan det var dags att hjälpa till med försörjningen av familjen, fem småsyskon och en farmor som bodde på gården. Han började som skogsarbetare tillsammans med sin far. Ett arbete som han varvade med timmerflottning på somrarna. Efter det jobbade han med grovarbeten på byggen i Luleå samt byggandet av bron i Ängesån. Folke var stor och stark och gillade att arbeta hårt, tyvärr slet det hårt på kroppen, något som skulle visa sig senare.
Sin blivande fru Britt träffade han utanför Folkets hus i Gyljen, han var ingen dansare. De gifte sig 1961 och i december 1961 föddes deras enda, mycket älskade barn Helena.
De bosatte sig i ett litet gårdshus i Lansjärv. Folke jobbade på Shellmacken och Britt var hemma med Helena. Folke fiskade och jagade så mat fanns alltid på bordet. Folke var en god försäljare och Britt arbetssam så de köpte en Shellmack i Gyljen som de drev framgångsrikt i några år. Folke började resa som oljeförsäljare men trivdes inte att vara från familjen. Då övertog de en Shellmack i Gällivare. Därefter började Folke jobba med bygget av Gällivare lasarett och när bygget var färdigt började Folke jobba i gruvan. Han jobbade med det mesta i gruvan innan han hamnade som instruktör för gruvlastbilar. Trots att han bara hade sjuårig folkskola blev han förman inom LKAB.
Folke trivdes mycket bra på LKAB och speciellt med att utbilda ungdomar och hjälpa dem att få ett jobb. Tyvärr drabbades Folke av Parkinsons sjukdom vid 35 års ålder. Trots sin sjukdom jobbade Folke kvar många år hos LKAB.
Hans stora intresse var att jaga och fiska men när hälsan blev sämre tog fisket över. Otaliga är de gånger som han timme ut och timme in väntade på det stora hugget. Stugan i Lansjärv var en oas där han odlade jordgubbar och potatis. När han fick barnbarn var lyckan total och barnkär som han var gjorde han allt för dem - alltifrån att leka koja under matsalsbordet till att sponsra till en moped.
Han var känd för att vara snäll, givmild och social, månade om allas lika värde och hans ledord var; Givarens hand är aldrig tom. Han skänkte mycket kärlek till sin familj och sina två barnbarn Matilda och Ebba som betydde allt för honom.
Efter 30 år i Gällivare flyttade Britt och Folke "hem" till Britts hemgård i Gyljen, där blev Folke "Gubben i landet" efter ständigt pyssel i potatislandet. 2012 blev Britt sjuk och de flyttade till Brännagården. Tyvärr drabbades Britt av ytterligare sjukdom och flyttades till sjukhem vilket tog Folke väldigt hårt. Han somnade in 12 januari i sin säng. Älskad och saknad av fru, dotter med familj, släkt och vänner.
Springars Helena Nilsson, Luleå