Jourhavande biolog till er tjänst

Hur farlig är ormen, vem har bajsat i min trädgård och varför kan potatisar inte gå? Svaren på de flesta av svenska folkets frågor om djur och växter har Lars-Åke Janzon, Sveriges egen jourhavande biolog.

EN MYT. Visst kan humlor flyga! Att de skulle vara för tunga är en myt, upplyser Lars-Åke Janzon, jourhavande biolog.

EN MYT. Visst kan humlor flyga! Att de skulle vara för tunga är en myt, upplyser Lars-Åke Janzon, jourhavande biolog.

Foto: Scanpix

Stockholm2010-08-26 06:00
Det händer ganska ofta att folk har med sig bajs till Naturhistoriska riksmuseet. Och det är nästan alltid Lars-Åke Janzon de vill träffa. Det handlar förstås om djurspillning och det är Lars-Åkes jobb att avgöra från vilket djur lortarna, blafforna och korvarna kommer. - Men det är nästan alltid omöjligt. Karakteristiska lortar som från hare eller liknande är lätt att se, men de kommer sällan till mig. Folk vill veta om det är en björn som bajsat i deras trädgård. Jag brukar säga att hur spillningen ser ut beror helt på vad de äter, precis som för oss människor, berättar Lars-Åke Janzon, som är jourhavande biolog och svarar på svenska folkets frågor om djur och natur på uppdrag av Naturhistoriska riksmuseet. Allt är inte så svårt som bajs, de flesta frågor han får kan han faktiskt svara på, eller i alla fall skicka vidare till rätt person. Mellan 7.000 och 10.000 frågor om året hamnar på Lars-Åke Janzons bord - vissa i fysisk form som spillningen eller ovanliga växter, döda fåglar, grodor och spindlar - men de flesta via telefon och
e-post. Det i särklass vanligaste ämnet är ormar, många vill veta om ormen de sett i trädgården är giftig eller hur farliga ormar det egentligen finns i Sverige. - Efter ormarna kommer ett helt koppel av frågor, mycket är säsongsbundet. På sommaren handlar det mycket om fästingar, mördarsniglar och getingar. Många hoppades att den kalla vintern skulle göra att det blev färre av de djuren i år, men det är tvärtom. De har ju haft en underbart skön vinter under ett stort duntäcke! säger Lars-Åke Janzon. Spännande svar
Och han tycker faktiskt inte att det blir tjatigt att svara på samma frågor om igen, han brinner för djur och natur och mångfalden spänner över hela det biologiska området. - Jag lär mig något nytt varje dag och det är spännande att se vidden av hur rik flora och fauna vi har i Sverige. Då och då kommer det riktigt luriga frågor att sätta tänderna i. De allra svåraste är oftast från barn, som till exempel frågan om varför potatisar inte går. Hur man svarar? Det gäller att tänka till lite, säger Lars-Åke Janzon. - Varför är djur och människor ute och går egentligen? Jo, oftast är det för att skaffa mat. Potatisen får näring genom rötterna och står ju mitt i maten! Så det är ett svar på den frågan. Lars-Åke Janzon läser upp ett mejl han fick häromdagen från en åttaårig kille: Jag tyckte att jag såg en förhistorisk flygödla i dag, den hade orangea vingar och röd kam på huvudet - men sådana finns väl inte längre? - Jag tror jag gav honom ett okej svar, jag sa att det inte finns några flygödlor längre men att det däremot förmodligen var en härfågel han såg - den har röd kam och orange bröst. Lars-Åke Janzon tar rollen som jourhavande biolog på största allvar, frågorna får svar snabbt, åtminstone samma dag. Om det inte är helg eller semester - då passar Lars-Åke på att tanka lite naturupplevelser för egen del. Kanske hittar du honom på en tuva i svenska fjällvärlden någonstans. - Att bara sitta still och låta naturen komma till en är den bästa naturupplevelsen tycker jag. Man behöver inte jaga efter den, har man förmågan att bara sitta stilla kommer den till en.
Frågor och svar om djur Ur Lars-Åke Janzons bok Hur mycket blåst klarar en fluga? Fråga: När är det mest risk att bli biten av en huggorm? Svar: Huggormar har varierande kroppstemperatur beroende på hur kallt eller varmt det är i den omgivande miljön. Solen ökar deras ämnesomsättning och de blir mer rörliga när det är varmt. Enkelt uttryckt kan man säga att ju varmare det är, desto mer är ormarna på hugget! Fråga: Finns det självlysande insekter? Svar: I Sverige finns två arter insekter som är självlysande, större lysmask och mindre lysmask. Det är framför allt lysmaskhonan som lyser. Hon ser ut som en cirka tre centimeter lång gråbrun insektslarv men på undersidan av bakkroppen finns ett gulfärgat område från vilket ljuset strålar. Fråga: Kan humlor flyga? Svar: Att humlor egentligen inte borde kunna flyga är en gammal skröna. Enligt den är humlor för tunga, för bulliga och utrustade med alldeles för små vingar. Det är inte sant, humlor är alldeles utmärkt rustade för att flyga. Tar man bort den tjocka pälsen är humlor i kroppen ganska lika vanliga bin. Fråga: Vilket djur blir äldst? Svar: Det finns få uppgifter om hur gamla djur kan bli, oftast handlar det om livslängden hos djur som levt i djurparker. I naturen blir djuren sällan lika gamla eftersom de i högre grad dukar under för rovdjur, svält, parasiter eller sjukdomar. Människan blir äldst av djuren, max 110-120 år, apor blir också gamla - gorillor kan bli över 50 år och chimpanser mellan 40 och 50. I allmänhet blir däggdjur äldre ju större de är - den indiska elefanten lär kunna bli mellan 70 och 80 år och man tror att valar kan bli över 100 år. Fråga: Kan man dö av en svensk brännmanet? Svar: Det kan man antagligen om man får tillräckligt med nässelceller i sig. Men några dödsfall i Sverige har inte inrapporterats. Det finns manetarter som är mycket giftiga, till exempel den ökända havsgetingen, men de finns inte i svenska vatten. Somriga djurfakta Visste du att... ...en mygga som sugit sig full med blod ökar sin vikt från tre till tio milligram - och den kan fortfarande flyga! ...harkranken är en stor mygga men den sticks inte. ...det bara är mygghonorna som suger blod. ...fästingar faktiskt inte bara är parasiter? De är också mat till fåglar, spindlar och groddjur. ...när en fästing biter sig fast sprutar den först in ett bedövningsämne vilket medför att värddjuret inte märker bettet. ...om en giftorm biter en annan giftorm av samma art händer det ingenting! ...huggormar är utmärkta simmare. ...att getinggadden saknar hullingar och därför sitter kvar på getingen efter ett stick? Den kan alltså stickas flera gånger.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om