Vi tänker oftast inte på sångfåglarnas härstamning när vi hör dem sjunga på våren.
Men faktum är att trastarna, finkarna, sångarna, flugsnapparna, lärkorna, mesarna och alla de andra är ättlingar till fåglar som uppstod på andra sidan jordklotet.
Frågan hur det gick till när de lämnade Australien och tog sig till de andra världsdelarna har länge varit omtvistad.
Svaret ges i den nya studien. Forskarna, vars resultat publiceras i Nature Communications, har analyserat dna från de flesta av familjerna bland sångfåglarna, och dessutom granskat alla viktiga fossil som kan kasta ljus över deras historia.
De drar slutsatsen att sångfåglarna, underordningen Passeri, började diversifieras i Australien för cirka 33 miljoner år sedan, i början av oligocen.
Då fanns dock inga möjligheter att sprida sig till andra delar av världen eftersom Australien på den tiden var helt isolerat, tusentals kilometer bort från andra kontinenter.
Men cirka tio miljoner år senare, i början av miocen, inleddes utvandringen, först till Asien och sedan resten av världen.
Det som gjorde det hela möjligt var att den väldiga indonesiska övärlden hade börjat resa sig ur havet mellan Asien och Australien. Fåglarna kunde sprida sig från ö till ö i takt med att avstånden över havet minskade.
När de nått de andra kontinenterna inleddes en enorm artbildning vilket så småningom gav upphov till den moderna fågelfauna vi ser omkring oss i dag.
Tidigare studier har antytt att sångfåglarna uppstod på ett mycket tidigare stadium och spred sig från Australien långt tidigare än vad den nya studien anger.
Detta har varit svårt att få ihop med det faktum att Australien då var helt isolerat från omvärlden. Fåglarna skulle i så fall ha tvingats flyga över väldiga havsytor för att komma till andra kontinenter. I den nya studien stämmer dateringarna bättre överens med den indonesiska övärldens historia.
Roland Johansson/TT