163.000 personer sökte ifjol asyl i Sverige. Många av dem väntar fortfarande på att få komma på asylutredning.
– Ambitionen är att minska väntetiderna, men eftersom det kom så många ifjol kommer väntetiden öka lite till innan det vänder, säger Ulrika Langels vid Migrationsverket.
Vuxna asyslsökande har ingen rätt till svenskundervisning i kommunal regi under tiden. Det har däremot barnen.
Julia Nordin är en av de frivilliga som brukar hälsa på de ensamkommande flyktingbarnen på hotell Nordkalotten. Där möter hon också familjerna som bor här i sommar.
– Det ger mig enormt mycket och jag skulle vilja uppmuntra fler att komma. Det är så uppskattat. Om de asylsökande aldrig möter några svenskar, börjar de heller inte integreras i samhället. Som det är nu blir de väldigt utanför, säger hon.
Anna Hansson är Migrationsverkets platschef på Nordkalotten och hon berättar att de försöker göra det bästa av situationen. De har gjort möjligt för att spela fotboll och basket och planerar att snitsla en stig genom skogen till närmsta badplats. De asylsökande får också låna en lokal för att själva träna svenska. Man har delat ut papper och pennor och installerat lånedatorer.
– Vi hade kommit igång bra med föreningslivet, både studieförbund och idrottsföreningar, i Piteå. Nu står det lite still, men i höst är det meningen att de ska flytta tillbaka till Pite havsbad igen.
Planen är också att hitta praktikplatser till de vuxna och bygga upp en pool av volontärer som bland annat undervisar i svenska.
Att Rayan, 12 år, och Salam, 13 år, redan hade gått i skola i Vimmerby, och nu måste starta från noll igen, kände man inte till vid Piteås utbildningsförvaltning.
– Den informationen har vi inte fått, säger Lena Engström, grundskolechef.