Vid Bolagsskolan stÄr ett relativt nytt entreprenörsboende.
AdventstjÀrnan lyser i köket i lÀgenheten pÄ Bromsgatan, som HÄkan Sandström och hans fru hyr av LKAB.
â Vi har aldrig bott bĂ€ttre. Hyran Ă€r okej och det Ă€r ett lugnt och pittoreskt omrĂ„de med stora ytor runt husen, sĂ€ger han.
Ett stenkast bort vÀntar Bolagsskolan pÄ rivning. Mot Lombololeden har ett entreprenörsboende byggts.
â Vi ligger precis pĂ„ grĂ€nsen men vi klarar oss tills vidare.
HÄkan har följt utvecklingen och gillar att dela med sig av funderingar pÄ Facebook, om gamla tider, stadsflytten och möten med gÀstarbetare i badhusets bastu.
â Arbetspendlingen i sig Ă€r inget nytt. Som barn visste vi om en "Bonn-Lundström" pĂ„ Förargatan som hyrde ut Ă„t finnar. Och Tornedalsrallyt har det ju gjorts tv-program om.
HÄkan Sandström har följt Kirunas utveckling lÀnge. SjÀlv blev han uppsagd frÄn LKAB vid krisen i början av 1980-talet. "Vi hade planer pÄ att köpa en trea pÄ 80-talet pÄ Konduktörsgatan, men vi tyckte att priset pÄ 5000 kronor var för mycket. Den Àr vÀrd 1,5 miljoner i dag", sÀger han.
De sista 17 Ären av sitt arbetsliv jobbade han som arbetsmiljöinspektör. Han har sett LKAB förÀndra sin verksamhet mot automation och hur nyttjandet av skiftgÄng ökat, bland annat med sju dagar jobb, sju dagar ledigt.
â Det Ă€r inget unikt för gruvan, det finns hos mĂ„nga industrier. VĂ€lbetalda jobb. Systemet fungerar bra. Alla Ă€r nöjda. Men skiftgĂ„ng Ă€r inte hĂ€lsosamt i grunden och utvecklingen gynnar inte Kiruna, sĂ€ger HĂ„kan.
"Stadsomvandlingen har varit för stor att hantera, bÄde för kommunen och LKAB. Det borde skapas en "Lex Kiruna" med alla erfarenheter hÀrifrÄn", sÀger HÄkan Sandström.
Största skÀlet till att arbetspendlingen ökat Àr stadsflytten, anser han. För att klara av det enorma projektet mÄste byggföretag frÄn andra delar av landet och andra lÀnder anlitas. Företag har köpt upp ett stort antal bostadshus eller hyr hus av andra aktörer för att lösa boende.
â Det Ă€r ungefĂ€r tio Ă„r sedan det drog ivĂ€g pĂ„ allvar. MĂ„nga barnfamiljer vill stanna men blir utbudade och flyttar. Jag försöker uppmana folk att de ska tĂ€nka pĂ„ vem de sĂ€ljer till. Ăven om man inte sĂ€ljer till högstbjudande fĂ„r man bra betalt i Kiruna i dag. Man kan tĂ€nka pĂ„ sina grannar och pĂ„ att det nĂ€sta gĂ„ng kan det vara ens egna barn som inte fĂ„r möjlighet att stanna. Kiruna har en ljus framtid pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt men dĂ„ mĂ„ste vi fĂ„ bukt med det hĂ€r, sĂ€ger HĂ„kan Sandström.
150 av drygt 2400 anstÀllda vid LKAB i Kiruna arbetspendlar. InrÀknat underleverantörer till LKAB berÀknar kommun och fack att det rör sig om ungefÀr ett 1000-tal arbetspendlare, det vill sÀga ungefÀr lika mÄnga som i byggbranschen.
* * *
Enligt regionens statistik för 2021 har Kiruna 1360 inpendlare. DÀr Àr inte utlÀndsk arbetskraft inrÀknad. Kommunen och byggfackets bedömning Àr att det handlar om drygt 2000.
En fortsatt bedömning Àr att pendlarna Àr jÀmnt fördelade mellan gruva och byggbransch, samt en mindre andel inom besöksnÀring (50-100 utslaget pÄ ett Är). NÄgot underlag finns dock inte.
MĂ„nga av arbetarna som bygger nya Kiruna centrum arbetspendlar.
Jobben i Kiruna Àr vÀlbetalda och kommunalskatten relativt hög (34,39 procent). 2000 personer genererar 125 miljoner i skatt. Dock kan en kommun av Kirunas storlek aldrig kan försörja det antalet byggjobb som stadsflytten krÀver.
Kommunen har ocksÄ gjort berÀkningar av hus som Àr lÄsta frÄn bostadsmarknaden. För tvÄ Är sedan var de ungefÀr 300. Nu Àr de snarare runt 350.
* * *
Det Àr siffror som kommundirektören Johan Bergstad Àr vÀl medveten om.
"Kiruna behöver bli 7000 fler invÄnare, och behöver all skattekraft vi kan fÄ", sÀger Johan Bergstad.
â Pendling Ă€r inte ett sĂ€tt att bygga samhĂ€lle. Investeringar, utmaningar och risker kopplade till den gröna omstĂ€llningen Ă€r enorma för oss. Om utvecklingen ska brytas mĂ„ste vi fĂ„ hjĂ€lp av staten. Det kan handla om investeringsbidrag och lokala skatter frĂ„n rĂ„varuproduktion. Samtidigt mĂ„ste vi i kommunen bli bĂ€ttre pĂ„ att fĂ„ folk att flytta hit, och skapa förutsĂ€ttningar med god samhĂ€llsservice, sĂ€ger han.
PĂ„ golvet i kontoret i stadshuset stĂ„r en 3-4 meter lĂ„ng whiteboard fulltecknad med aktuella projekt. FrĂ„gan om bostĂ€der Ă€r den viktigaste för Kirunas framtid, anser Bergstad. Ăver 500 nya bostĂ€der tillkommer nĂ€sta halvĂ„r frĂ„n LKAB:s produktion, men det rĂ€cker inte.
Modellen av centrala Kiruna Àr flyttad frÄn gamla stadshuset till Kristallen. Kommundirektör Johan Bergstad konstaterar att modellen mÄste byggas ut för att rymma nya centrum.
â Vi behöver 350 nya bostĂ€der varje Ă„r framöver.
Entreprenörsboenden Àr en nyckel för att frigöra uppköpta villor och hus. SÄdana har tillkommit, bland annat pÄ Lombias parkering och vid Bolagsskolan.
â VĂ„rt största problem Ă€r att vi inte Ă€ger nĂ„gon mark. Vi Ă€r vĂ€rldens nĂ€st största kommun men kommunen Ă€ger bara 1,4 promille av ytan.
Kommundirektör Johan Bergstad vill att staten hjÀlper Kiruna. Bland annat genom att Statens fastighetsverk skriver ned priset pÄ den mark som kommunen behöver köpa för att vÀxa.
Marken ovan odlingsgrÀnsen Àgs av Statens fastighetsverk och varje affÀr mÄste godkÀnnas av regeringen. LÀgg till konkurrerande intressen i form av försvaret, mineral, rennÀring och höga naturvÀrden.
â Beslutsprocesserna Ă€r för lĂ„nga. Och Statens fastighetsverk tillĂ€mpar en modell som gör att priserna blir orimligt höga. Ett exempel Ă€r Sandstensberget, dĂ€r vi utreder ett villaomrĂ„de och varje tomt efter att allting förberetts skulle kosta ungefĂ€r en miljon. Men genom samordnaren Peter Larsson har vi regeringens uppmĂ€rksamhet och jag hoppas att dessa frĂ„gor kan lösa sig, sĂ€ger Johan Bergstad.
PÄ vÀggen bakom skrivbordet hÀnger en mÄlning av Helmer Osslund av en kÀnd fjÀllvy. "Jag Àr ute mycket med min familj. Jag gillar inte ordet Lapporten, utan vi anvÀnder Tjuonavagge", sÀger Johan Bergstad.
* * *
ThuleomrĂ„det pĂ„ Ăstermalm Ă€r kuperat och hemtrevligt. VillaĂ€garen Johan Henriksson stĂ„r pĂ„ Gustaf Wickmansgatan, inte lĂ„ngt frĂ„n korsningarna till Kengisgatan och Skyttegatan.
NĂ€r Johan Henriksson tittar sig omkring i grannskapet pĂ„ villaomrĂ„det Thule pĂ„ Ăstermalm kan han peka ut sju fastigheter som anvĂ€nds som arbetarbostĂ€der.
â Vi har inga barnfamiljer alls nĂ€rmast oss. Det Ă€r Ă€ldre och arbetare som bor hĂ€r, sĂ€ger han.
Inom 100 meters radie nÀmner Johan sju olika fastigheter som företag Àger eller hyr av andra aktörer. I en normalstor villa kan det bo fem, sex arbetare. Han betonar att han inte haft nÄgra problem med gÀstarbetare.
ThuleomrĂ„det pĂ„ Ăstermalm i Kiruna Ă€r ett av mĂ„nga omrĂ„den dĂ€r hus och villor köpts upp eller hyrs ut till företag, och blir oĂ„tkomliga för barnfamiljer.
â Det Ă€r trevligt folk men det blir en annan kĂ€nsla i kvarteret. Bilar som inte ryms utan parkeras pĂ„ gatan. OmkullvĂ€lta soptunnor, överfulla brevlĂ„dor. Man saknar familjerna. Det Ă€r ju jĂ€ttekul med barn och hundar. En snöboll pĂ„ fönstret gör ingenting. Hellre att det Ă€r lite livat.
Ăven i sitt yrke som regional servicechef vid Epiroc stöter Johan pĂ„ bostadsbristen.
"Man saknar familjerna. Det Àr ju jÀttekul med barn och hundar. En snöboll pÄ fönstret gör ingenting", sÀger Johan Henriksson.
â Det Ă€r svĂ„rt att rekrytera nĂ€r man inte kan erbjuda bostad. Företag tvingas tacka nej till praktikanter och det blir svĂ„rare att flytta personal till tillfĂ€lliga projekt.
Han tror att trycket lÀttar inom nÄgot Är.
Nya, billiga och med bra lÀgen. BostÀderna Àr en ödesfrÄga för Kiruna kommun, anser Johan Henriksson.
â Samtidigt kan det ta lĂ„ng tid att reparera störningar i bostadsbalansen. Det finns en risk att priserna dippar nĂ€r stadsflytten Ă€r klar, och att man dĂ„ sitter med tunga lĂ„n. Jag hörde ocksĂ„ nĂ„gon som sa att boendet Ă€r billigare i en villa som ett företag köpt upp Ă€n i entreprenörsbostĂ€der. DĂ„ har man hamnat fel. Att ta fram tomter och lĂ€gen till billiga och attraktiva boenden Ă€r Kirunas viktigaste frĂ„ga i dag, sĂ€ger Johan Henriksson.
* * *
Sedan 2012 har 966 bostÀder byggts och 730 avvecklats i Kiruna, enligt LKAB. Trots att bestÄndet ökat och staden minskat i befolkning rÄder bostadsbrist. I klartext: ett stort antal bostÀder stÄr utanför marknaden.
Anders Lindberg, presschef LKAB.
LKAB:s presschef Anders Lindberg Àr tydlig med att bolaget anser att det gör allt det kan för att bidra till en sund utveckling.
â Vi har ett starkt samhĂ€llsengagemang, inte minst genom vĂ„rt eget bostadsbolag, och arbetar tillsammans med kommunen och andra aktörer. Vi arbetar ocksĂ„ med incitament för att skapa mer byggbar mark och att fler ska komma hit och bygga. Det behövs fler incitament frĂ„n kommun och stat, sĂ€ger han.
LKAB:s underjordsgruva i Kirunavaara.
Enligt statistik frÄn LKAB pendlar drygt 150 av 2439 anstÀllda i Kiruna. HÀlften av dem bor i grannkommun. Det betyder att bolagets underleverantörer har cirka 800 pendlare, om kommunens och fackets uppgift stÀmmer.
â Det finns mĂ„nga myter kopplat till arbetspendlingen. Att merparten av pendlarna jobbar Ă„t LKAB i gruvan vet ingen om det Ă€r sant eftersom ingen tagit fram underlaget. Att LKAB skulle ha skapat arbetsformen för att underlĂ€tta rekrytering Ă€r inte sant. Vi har en rad olika skift, och valet av dem styrs av arbetsplats, arbetsvillkor och arbetsrĂ€ttsregler. Att man jobbar en vecka och Ă€r ledig en vecka Ă€r inte heller den vanligaste skiftformen. Det bĂ€sta för vĂ„r verksamhet Ă€r tveklöst att huvuddelen av vĂ„ra anstĂ€llda bor pĂ„ orten, sĂ€ger Anders Lindberg.
Skiftbyte i gruvan. LKAB:s betydelse för Kiruna gÄr inte att överskatta.
* * *
Vid industriomrÄdet nÀra nya centrum har anrika Kirunaföretaget LTH traktor delvis löst bostadsfrÄgan pÄ sitt eget sÀtt. Röda lÀngan, nÀra maskinhallen och kontoret, har plats för ett 70-tal arbetare.
â Vi har ett tillfĂ€lligt bygglov som möjliggör det, sĂ€ger Peter Niemi, vd för LTH och tidigare kommunchef.
1984 grundades LTH, dÀr Peter Niemi nu Àr vd. Brist pÄ bostÀder Àr en faktor som missgynnar företagets rekrytering. I bakgrunden syns Röda lÀngan, som Àr LTH:s egna entreprenörsboende.
Verksamheten Àr koncentrerad till maskin, transport och entreprenad vid gruvorna i Kiruna och Svappavaara. Vidare ansvarar LTH för rivning av gamla Kiruna centrum.
Niemi uppger att LTH sysselsÀtter 400 personer, varav cirka 160 pendlar, merparten frÄn kusten och Tornedalen, men ocksÄ frÄn Polen.
â Helst skulle vi se att alla anstĂ€llda Ă€r Kirunabor. Men vi mĂ„ste lösa det sĂ„ hĂ€r tills vidare.
"Det Àr ingen slump att Sverige valt att ha sitt första EU-ministermöte i Kiruna", sÀger Peter Niemi, vd vid anrika Kirunaföretaget LTH Traktor.
Han lastar varken kommunen eller LKAB för situationen.
â Stadsomvandlingen har tagit sĂ„ mycket resurser. Jag ser ocksĂ„ tvĂ„ perspektiv pĂ„ arbetspendlingen. Dels hade vi oavsett inte klarat det som mĂ„ste göras utan den, och dels vet jag att Ă€ven Kirunaborna gillar skiften.
Peter Niemi anser att staten mÄste skapa förutsÀttningar för Kiruna.
LTH sysselsÀtter 400 personer, varav 160 pendlar frÄn andra orter, enligt Peter Niemi. "Det Àr en överlevnadsfrÄga. Helst vill vi anstÀlla Kirunabor", sÀger han.
â Det Ă€r hĂ€r som grunden till den gröna omstĂ€llningen finns. FrĂ„gan mĂ„ste lyftas frĂ„n regering och riksdag till EU-nivĂ„. Jag tror det kommer hĂ€nda saker inom kort. Det Ă€r ingen slump att Sverige valt att ha sitt första EU-ministermöte i Kiruna.
LTH ingÄr i nÀtverket Kiruna vÀxer, dÀr man tillsammans med en rad aktörer, kommunen och LKAB jobbar för att stötta utvecklingen mot en attraktivare stad.
Ann-Charlotte Roumio Holmqvist Àr Företagarnas representant i ekonomiska föreningen Kiruna vÀxer.
Kiruna vĂ€xer har genomfört ett par arrangemang, bland annat en kulturhelg. Ăverst pĂ„ listan för 2023 stĂ„r en bostadskonferens.
â BostadsfrĂ„gan Ă€r en av de mest akuta och vĂ„rt mĂ„l Ă€r att samla de stora aktörerna. FĂ„ dem att komma hit till Kiruna. En annan viktig frĂ„ga som vi Ă€r aktiva inom Ă€r en fungerande sjukvĂ„rd, inte minst kvinnosjukvĂ„rd. Oerhört viktigt nĂ€r det ska byggas ett nytt sjukhus, sĂ€ger Ann-Charlotte Roumio Holmqvist, Företagarnas representant i Kiruna vĂ€xer.
Ănnu Ă„terstĂ„r mĂ„nga Ă„r innan stadsflytten Ă€r klar. HĂ€r klassiska Snusdosan och Spottkoppen i kvarteret Ortdrivaren, som vĂ€ntar pĂ„ rivning.