- Finansiering och ekonomi.
Investeringar pÄ uppemot tolv miljarder behöver göras kopplade till utbyggnaden av LuleÄ hamns kapacitet, samt Àven för infrastruktur inom LuleÄ industripark (HertsöfÀltet och Svartön).
â LuleĂ„ kommun kommer inte sjĂ€lv klara att bĂ€ra alla kostnader. Kommunen har beslutat att vara borgenĂ€r upp till 2,6 miljarder till LuleĂ„ hamn, sĂ€ger Robert Eriksson.
Ett förslag om att söka alternativ finansiering togs i kommunfullmÀktige i maj. En möjlig finansieringsmodell Àr att privata aktörer bildar ett konsortium och agerar tillsammans för att bygga, drifta och underhÄlla, exempelvis allvÀdersterminaler, lagerhallar och jÀrnvÀg.
- Energiförsörjningen.
â Vi mĂ„ste fĂ„ fram kraft i rĂ€tt tid och i den omfattning som bolagen behöver, sĂ€ger Eriksson.
I dagslÀget pÄgÄr projektering för förstÀrkning av kraftnÀtet frÄn bÄde Svenska kraftnÀt och Vattenfalls sida. Men samtidigt saknar flera stora aktörer löfte om krafttilldelning.
Man har ocksÄ identifierat att alltför tilltagna bokningar av stora kunder till viss del blockerar Svenska kraftnÀts kösystem. Kommunen hoppas att ett projekt som LuleÄ energi leder, kopplat till att nyttja befintlig kraft mer gemensamt genom ökad flexibilitet i bÄde kraftsystem och bland anvÀndare, ska falla vÀl ut.
- Trafiksituationen.
LuleĂ„borna har hĂ€rdats av vĂ€garbeten inom Ăstra lĂ€nken-projektet under ett tiotal Ă„r, men de köerna och omledningarna Ă€r troligtvis ingenting mot vad som vĂ€ntar. En försmak bjuds i sommar nĂ€r vĂ€gen mot Bensbyn ska förstĂ€rkas och trafiken leds genom Lulsundet.
â Det Ă€r ett flertal vĂ€gar som behöver förstĂ€rkas. Vi ser över situationen. Vi behöver ocksĂ„ titta pĂ„ byggtrafik inne pĂ„ omrĂ„dena, sĂ€ger Robert Eriksson.
Tunga transportleder som Svartöleden och HertsövÀgen Àr i fokus. Kommunen utreder en möjlig ny transportvÀg efter strandlinjen pÄ Svartön som ska ansluta till GrÀsörvÀgen, och dÀrmed förbinda HertsöfÀltet med hamnen via GrÀsörenbron. VÀgen skulle avlasta HertsövÀgen.
â Bron byggdes för StĂ„lverk 80 och hĂ„ller för tunga transporter.
Kommunen hoppas ocksÄ att bygget av Norrleden, som ska ansluta E 4 vid Rutvik till HertsövÀgen, kommer igÄng.
Att den tunga trafiken kommer öka stort nÀr de stora industriprojekten byggs upp, och sedermera tas i drift, Àr helt klart. Exakt hur mÄnga tunga transporter per dygn man talar om vet inte kommunen i dag.
â Bilden klarnar efter hand som tillstĂ„nden kommer pĂ„ plats.
- TillstÄndsprövningarna.
Talga Àr i princip klar med sin miljöprövning och vÀntar pÄ dom, LKAB och SSAB Àr i gÄng men varken Fertiberia eller Uniper har startat sin process. Samtidigt kommer ett nytt verksamhetstillstÄnd krÀvas för LuleÄ hamn.
â Det Ă€r omfattande prövningar och mycket av det hĂ€r behöver sannolikt ske parallellt för att hinna bli klart i tid, sĂ€ger Robert Eriksson.
- Samverkan mellan aktörerna.
Det finns en rad frÄgor dÀr bolagens intressen överlappar varandra. Ett exempel Àr den mark som kommunen sÄlde till LKAB pÄ Svartön, som innebar att den tÀnkta jÀrnvÀgslösningen föll och att LuleÄ hamn tvingades nöja sig med mindre arealer. Den nya lösningen för jÀrnvÀgen klÀcktes genom att man delade upp den planerade allvÀdersterminalen för fartyg i tvÄ separata.
â Ett mycket bra exempel. Det Ă€r oerhört viktigt att vi kan hitta kompromisser och gemensamma lösningar som flera kan acceptera, sĂ€ger Robert Eriksson.