Byn har totalt 5000 renar. Vinterbetet Àr uppdelat pÄ tvÄ grupper: EktrÀsk i söder, Jörn i norr. EktrÀskgruppen har tvÄ vindkraftsparker och kraftledningar pÄ sitt omrÄde, Jörngruppen har tre vindkraftsparker och Björkdalsgruvan.
Vi sitter i köket i Ingemar och Elisabeth Israelssons hus, belÀget bara nÄgra hundra meter frÄn stambanan i klassiska jÀrnvÀgsknuten Jörn, sex mil nordvÀst om SkellefteÄ.
För vindkraftsparken Aldermyrberget, sju kilometer norr om Jörn, har Svaipa och Mausjaur sameby tecknat avtal med tyska bolaget WPD. Marken tillhör Mausjaur.
â OmrĂ„det betas av Svaipa som kompensation för ett omrĂ„de vĂ€ster om stambanan inom Svaipas omrĂ„de, som betas av Mausjaur, sĂ€ger Ingemar.
En ny studie (se faktaruta) visar att avtal mellan samebyar och projektörer blir allt vanligare. Forkarna anser att samebyarna Àr i underlÀge Àven om avtalen undertecknas i samförstÄnd efter att tillstÄndsprövningen Àr avgjord. Via klausuler om sekretess fÄr samebyarna munkavle att berÀtta om sina problem och förhindras att vidta rÀttsliga ÄtgÀrder.
Generellt handlar avtalen om ersÀttning till samebyarna för merarbete, exempelvis inhÀgnader och utfodring av renen.
â En markĂ€gare kan fĂ„ 100 000 till 150 000 kronor i ersĂ€ttning per Ă„r för en snurra. Jag kan inte sĂ€ga nĂ„got i detalj om vĂ„ra avtal men vi kommer inte i nĂ€rheten av de summorna, sĂ€ger Ingemar Israelsson.
Kritiker menar att samebyarna rÀttfÀrdigar vindkraftsparker genom att teckna avtal som inte gynnar det allmÀnna intresset för renskötseln.
â Jag har delvis förstĂ„else för den Ă„sikten. Men samebyn har inget val. Samebyn mĂ„ste skriva avtal med exploatören för att fĂ„ nĂ„gon som helst kompensation för det förlorade renbetet. Risken Ă€r annars att det kan uppfattas som att rennĂ€ringen inte har rĂ€tt till marken lĂ€ngre, sĂ€ger Elisabeth Israelsson.
Undersökningen omfattade 15 olika avtal, varav flertalet vindkraftsparker. Inget av avtalen innebar att samebyns förlust av betesmark eller renens tillgÄng till bete ersattes.
â Det vi ser i ljuset av studien Ă€r att avtalen inte leder renskötseln framĂ„t, sĂ€ger Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef vid Svenska samernas riksförbund (SSR).
Ăr SSR för eller emot avtalen?
â Det Ă€r en frĂ„ga som varje sameby Ă€ger sjĂ€lv. Problemet Ă€r att det till sist Ă€r slut mark, och dĂ„ kan Ă€ven en liten vindkraftspark vara förödande. Utbyggnaden av vindkraft Ă€r relevant i den gröna omstĂ€llningen men jag anser att industrin varit extremt framgĂ„ngsrik i att kidnappa frĂ„gan.
I JörnomrÄdet finns Àven BrÀnnlidens vindkraftspark, pÄ Mausjaurs mark. Nyligen gav lÀnsstyrelsen klartecken för vindkraftsparken Klöverberget, nÀra FÀllfors.
Och fler vindkraftsparker Àr pÄ gÄng i nÀromrÄdet. Exempelvis Smygheden, bara nÄgon kilometer frÄn Aldermyrberget. De bÄda sistnÀmnda finns inom Svaipa samebys renbetesland.
NÀr det gÀller Smygheden tog SkellefteÄ kommun in omrÄdet i sin vindbruksplan trots protester frÄn Svaipa. Men eftersom vindkraftverken som planeras blivit större har kommunen, som Àr remissinstans, Ànnu inte tagit stÀllning.
Paret Israelsson anser att prövningsprocesser om marknyttjande generellt missgynnar samebyarna.
â Det Ă€r ett besvĂ€rligt dilemma. Den konsult som vindkraftsbolagen anlitar har sĂ€llan full förstĂ„else för renskötselns villkor, sĂ€ger Ingemar.
RennÀringsanalysen Àr en del av den miljökonsekvensbeskrivning som ingÄr i projektörens ansökan om miljötillstÄnd till lÀnsstyrelsen.
â Det Ă€r en process dĂ€r bestĂ€llaren dikterar villkoren. Samebyn hamnar i hĂ€nderna pĂ„ konsulten, sĂ€ger Elisabeth.
â SĂ€llan tar man hĂ€nsyn till kumulativa effekter. Drar man exempelvis en kraftledning till vindkraftsparken, dĂ„ vet alla att det blir ökad skotertrafik och en undvikandeeffekt hos renen. Men det tar man inte ansvar för, sĂ€ger Ingemar.
I vissa fall har samebyarna möjlighet att fÄ anslag för att komplettera utredningarna.
â Men det Ă€r begrĂ€nsade anslag. Det Ă€r vĂ€ldigt tunga, administrativa projekt som vi tvingas jobba med och vi har svĂ„rt att fĂ„ igenom Ă€ndringar.
Fler vindkraftsparker planeras i norr. Exempelvis i HĂ€llberget utanför Ăverkalix har Vasa Vind fĂ„tt tillstĂ„nd till 57 vindkraftverk, nĂ„got som GĂ€llivare skogssameby tagit strid mot. Ăven Vattenfalls planerade park Storlandet i GĂ€llivare/Boden med 120 snurror finns pĂ„ GĂ€llivare skogssamebys mark.
Strax sydvÀst om TÀrendö planerar Vattenfall för vindkraftparken SelkÀvaara, med maximalt 30 verk. OmrÄdet Àr Äret runt-marker för renarna i TÀrendö koncessionssameby.
â NĂ„got avtal har vi inte skrivit pĂ„. Vi har en kalvmĂ€rkningsanlĂ€ggning som i princip hamnar mitt i parken. Sedan blir det kalavverkning och skogsvĂ€gar. Det blir lite av en gissning hur det pĂ„verkar men inte blir det bĂ€ttre för renen. Vi har redan en befintlig vindkraftspark i Lehtirova pĂ„ vĂ„rt omrĂ„de. Tillsammans skĂ€r de av renbetesomrĂ„det, sĂ€ger renskötaren Jonas SalmijĂ€rvi.
30 kilometer norrut vill Vattenfall anlÀgga en tredje vindkraftspark, KÀymÀvaara med 30 vindkraftverk. En ansökan om miljötillstÄnd ska lÀmnas in till lÀnsstyrelsen under 2022. Kommunen har Ànnu inte tagit ett slutgiltigt beslut i frÄgan. MotstÄndet frÄn byborna Àr starkt.
â Vi har suttit ned med Vattenfalls konsulter och gjort rennĂ€ringsanalysen. Det blir en störning som orsakar merarbete men vi bedömer att vi klarar den. Vi för diskussioner om ett avtal, sĂ€ger Hans Holma, ordförande i Muonio sameby.
Det Àr dock lÄngt ifrÄn alla vindkraftsprojekt som blir verklighet. Statistik frÄn branschorganisationen Svensk vindenergi visar att cirka hÀlften av alla ansökningar om vindkraftsparker fÄr nej av det kommunala vetot. Av de som gÄr vidare till miljöprövning avslÄs cirka 60 procent pÄ grund av motstÄende intressen, exempelvis rennÀring eller försvar.
Tillbaka i Jörn tar vi bilen upp pÄ Aldermyrberget. En slingrande vÀg som kantas av vÀldiga vindkraftverk.
â Förr kunde vi flytta genom det hĂ€r omrĂ„det, men nu undviker renarna det, sĂ€ger Ingemar Israelsson.
Det nÀrmaste vindkraftverket vÀser i den klara luften. Ytterligare ett 15-tal propellrar snurrar sakta ovan trÀdtopparna i vinterlandskapet. Ingemar Israelsson pekar i östlig riktning, mot Högheden till, dÀr Smyghedens vindkraftspark kan bli verklighet.
â Vi har en anlĂ€ggning i Högheden. Om vindkraftsparken byggs blir vi fullstĂ€ndigt rĂ„dlös. DĂ„ hjĂ€lper inte ett avtal.