Alex Manea och hans kollegor (i bakgrunden) handlar och gör apotektsÀrenden vid Ica Kvantum i LuleÄ.
MÀnnen i varseljackor som talar okÀnda sprÄk och handlar mat efter klockan 18 har blivit ett allt vanligare inslag i stadsbilden.
Utanför Ica Kvantum i LuleÄ trÀffar vi Alex Manea, rumÀn som jobbar som elektriker med bygget av Facebooks tredje serverhall. Han vÀntar pÄ ett par kollegor som gör Àrenden pÄ det nÀrliggande apoteket.
â Jag tror uppdraget strĂ€cker sig till sommaren. Vi bor i Boden eftersom vĂ„rt företag inte hittade nĂ„got lĂ€mpligt boende i LuleĂ„. Vi handlar pĂ„ olika affĂ€rer, ibland i Boden, ibland i LuleĂ„. Det blir mycket "quick fix-mat", men ocksĂ„ basvaror som vi tillagar, sĂ€ger Alex Manea.
Ica Kvantums Àgare Daniel Andersson bekrÀftar att handeln frÄn gÀstarbetare ökar.
â Jag kan inte sĂ€ga nĂ„gon exakt ökning omsĂ€ttningsmĂ€ssigt, men helt klart blir de fler och fler. De handlar och gör rĂ€tt för sig och bidrar till lokalsamhĂ€llet, sĂ€ger han.
Daniel Andersson, Àgare av Ica Kvantum i LuleÄ.
Coop Ursviken ligger en knapp kilometer frÄn Northvolts entreprenörsboende i SkellefteÄ. DÀr pÄverkas handeln tydligt.
â Ofta kommer arbetarna med bilar och minibussar pĂ„ kvĂ€llstid. Bland annat har Ă„tgĂ„ngen ökat pĂ„ fĂ€rdigrĂ€tter, sĂ€ger Thomas Glas, butikschef.
Utvecklingen gynnar Àven vandrarhem, campingar och andra logianlÀggningar. Simon Sandberg, receptionsansvarig vid First Camp i LuleÄ, konstaterar att belÀggningen av gÀstarbetare betyder mycket ekonomiskt.
â Av stugorna Ă€r 60-70 procent bokade av utlĂ€ndska företag, sĂ„ kallade lĂ„ngliggare. Vintertid och under pandemin har det varit hela skillnaden för oss. Privata gĂ€ster har vi oftast plats för, men det har hĂ€nt att vi tvingats tacka nej till större förfrĂ„gningar frĂ„n företag, sĂ€ger han.
First Camp i LuleÄ har hög belÀggning i stugbyn av utlÀndska gÀstarbetare.
Merparten av gÀstarbetarna Àr byggjobbare.
â De blir bara fler och vi har inte sett toppen. Ăven nĂ€r takten i stadsomvandlingarna i MalmfĂ€lten gĂ„r ner sĂ„ kommer det utlĂ€ndska inslaget att öka, bara sett till de redan kĂ€nda planerna i SkellefteĂ„, Boden och GĂ€llivare, sĂ€ger Joakim Lindholm, Byggnads ordförande i Norrbotten.
Arbetsmiljöverket har helĂ„rsstatistik frĂ„n 2014 och framĂ„t för anmĂ€lda individer, den sĂ„ kallade utstationeringen. 2015 var antalet uppskattade utlĂ€ndska arbetare 28 700. Fram till 15 december 2021 var den 54 315 â nĂ€stan en fördubbling.
För Norrbotten och VÀsterbotten Àr ökningen Ànnu högre. 2015 fanns det cirka 3500 anmÀlda individer. 2021 var de drygt 12 000. Trots relativt liten befolkning ligger lÀnen fyra och femma i riket. Stockholm har flest, drygt 14 000.
Ăkningen i VĂ€sterbotten Ă€r störst i landet. FrĂ„n cirka 1000 per Ă„r 2015â2019 till drygt 6000 i Ă„r.
â Det man ser Ă€r ju en kurva som pekar rakt uppĂ„t med en dipp för 2020 pĂ„ grund av covid-19. NĂ€r det gĂ€ller nationaliteter sĂ„ Ă€r Polen klart mest representerat. NĂ„gra lĂ€nder Ă€r pĂ„ tydlig uppgĂ„ng. Exempelvis Indien, sĂ€ger Albin Backehag, handlĂ€ggare vid Arbetsmiljöverket.
Ăver 2000 gĂ€starbetare jobbar vid Northvolts fabriksbygge i SkellefteĂ„. Utvecklingen visar en kraftig ökning av utlĂ€ndska gĂ€starbetare och i VĂ€sterbotten Ă€r ökningen störst i landet.
Den 18 december 2007 Àr ett betydelsefullt datum för utvecklingen.
DÄ dömde EU-domstolen till förmÄn för det lettiska företaget Laval un Partneri i en konflikt med fackförbunden Byggnads och Elektrikerna om minsta lönenivÄ för att ingÄ kollektivavtal. Letterna hade vunnit en upphandling om ombyggnation av en skola i Vaxholm och facket hade försatt bygget i blockad.
Fallet benÀmns Vaxholmskonflikten eller Lavaldomen, och ledde 2010 till en lagÀndring, kallad "Lex Laval" som begrÀnsade de fackliga stridsÄtgÀrderna. 2017 reviderades Lex Laval och fackets rÀttigheter stÀrktes i viss mÄn.
Joakim Lindholm, Byggnads.
Efter konflikten ökade antalet utlĂ€ndska arbetare kraftigt. De kommer att pĂ„verka lokalsamhĂ€llet under lĂ„ng tid framöver. Ăven om det finns prövningar Ă€r det positivt, anser Joakim Lindholm.
â Vi har en tradition hĂ€r uppe att anlita utlĂ€ndsk arbetskraft nĂ€r vi sjĂ€lva inte rĂ€cker till befolkningsmĂ€ssigt. Tidigare har finlĂ€ndarna stöttat oss, men nu gĂ„r det bra för Finland och dĂ„ vill de vara kvar pĂ„ hemmaplan. DĂ„ fĂ„r vi vĂ€nda oss till andra delar av Sverige, Baltikum, övriga Europa och i slutĂ€ndan resten av vĂ€rlden, sĂ€ger Lindholm.
En facklig utmaning Àr att se till att företagen följer kollektivavtal och arbetsmiljölag. Det arbetet har inte minst uppmÀrksammats pÄ Northvolts fabriksbygge i vinter.
â Otroligt viktiga bitar inför framtida byggen, sĂ€ger Lindholm.
Nu vill Byggnads Àven rikta ljuset mot kommunernas ansvar att ta fram entreprenörsboenden.
Entreprenörsboendet i Ursviken stod klart i augusti 2020. Facket vill att kommunerna driver pÄ planeringen av liknande lösningar.
I spÄren av stora projekt har kommunerna drabbats av bostadsbrist och ökande bostadspriser. Den utvecklingen har varit extrem i SkellefteÄ de senaste Ären, men Àr Àven markant i GÀllivare och Kiruna.
â MĂ„nga företag ser till att lösa problemet med hjĂ€lp av att de har ekonomiska muskler. De köper upp villor och radhus. Det Ă€r inte sĂ„ lyckat socialt, det driver upp priser och lĂ„ser bostadsmarknaden. Företagen ska inte behöva hantera de hĂ€r frĂ„gorna. De bör fĂ„ fokusera pĂ„ sin uppgift, att bygga.
Joakim Lindholm fortsÀtter:
â Kommunerna Ă€r alldeles för passiva nĂ€r det gĂ€ller entreprenörsboenden. De mĂ„ste ta taktpinnen, upplĂ„ta mark och pĂ„ ett kraftfullt sĂ€tt driva Ă€renden. Ett entreprenörsboende bör ligga hyfsat centralt, och nĂ€ra arbetsplatsen, kanske inte i ett villaomrĂ„de. Det Ă€r bara att ta en dialog med branschen och vara lite modiga. Kommunerna kommer fĂ„ igen det mĂ„ngfalt. Stabila förhĂ„llanden Ă€r ett bra sĂ€tt att fĂ„ seriösa företag och arbetskraft som vill hĂ„lla sig till regler.
Pierre Pettersson, skyddsombud vid Byggnads i VĂ€sterbotten.
Det skriver Pierre Pettersson under pÄ. Han Àr ombudsman och regionalt skyddsombud för Byggnads i VÀsterbotten, och har pÄ nÀra hÄll följt turerna kring batterifabriken och Northvolts entreprenörsboende för 660 personer, som i rask takt byggdes upp i Ursviken.
â En bra lösning, men det behövs mer, sĂ€ger Pettersson.
Han hoppas vidare att lokalbefolkningen ska bli bekvÀmare med arbetarnas nÀrvaro.
â Det sprids mycket rykten. NĂ€r det var som vĂ€rst under pandemin var folk livrĂ€dda för dem och ville i princip att de skulle utestĂ€ngas frĂ„n köpcentrum och affĂ€rer. Okunskap och fördomar riskerar att föda rĂ€dslor. Det blir "rĂ„ttan i pizzan" gĂ„nger tio. Jag har sjĂ€lv kĂ€nt hur folk stirrat misstroget pĂ„ mig nĂ€r jag haft varseljacka.
Antalet utlÀndska gÀstarbetare ökar stort, och allra störst Àr ökningen i norra Sverige. HÀr Northvolts fabriksbygge i SkellefteÄ.
Samtidigt Àr brott som misshandel, fylleri och drogmissbruk erfarenhetsmÀssigt nÄgot som kopplas till gÀstarbetare.
â Absolut finns en problematik. Vi frĂ„n facket har ocksĂ„ kontinuerlig kontakt med polisen. Men merparten Ă€r jĂ€tteduktiga arbetare och goda medborgare. Att de i vissa fall utnyttjas med dĂ„liga villkor Ă€r inte deras fel. Om vi vĂ€lkomnar dem, ser till att de fĂ„r avtalsenlig lön och inte behöver betala ockerpris för bostad kan det till och med hĂ€nda att de vill flytta hit med sin familj och bidra till kompetensförsörjningen, sĂ€ger Pierre Pettersson.
Bartosz Blaszczyk uppskattar naturen i norra Sverige.
Det Àr dÀr Bartosz Blaszczyk kommer in i bilden. Den 28-Ärige polacken kom till SkellefteÄ som gÀstarbetare för tre Är sedan. Han jobbar Ät det finska företaget Pept inom plÄt och isolering pÄ RönnskÀrsverken. NÀr han gick med i facket hjÀlpte Byggnads honom att fÄ avtalsenlig lön, ett lyft pÄ tolv procent.
â Det ledde till att han kom till oss med ytterligare tvĂ„ arbetskamrater som ocksĂ„ ville bli medlemmar. Nu har han flyttat hit med sin familj. Hans tjej jobbar Ă„t ett byggstĂ€dföretag, och har ocksĂ„ gĂ„tt med i facket, sĂ€ger Pierre Pettersson.
Bartosz Blasczcyk och Marta Kielkowska planerar att bosÀtta sig permanent i SkellefteÄ. De hyr en lÀgenhet pÄ Anderstorp. Bartosz har Àven tagit upp sin idrottskarriÀr inom volleyboll.
Nya vyer. Bartosz Blaszczyk och Marta Kielkowska tÀnker bosÀtta sig permanent i SkellefteÄ.
â Vi tycker mycket om livet och naturen i Sverige. Ekonomiskt Ă€r det bĂ€ttre Ă€n i Polen. HĂ€r behöver vi inget extrajobb. Det finns bra service och mycket tid för fritid. Vi Ă€r faktiskt precis pĂ„ vĂ€g till det lokala badhuset och gymmet just nu. NĂ€sta Ă„r tĂ€nker vi försöka köpa en lĂ€genhet, sĂ€ger Bartosz Blasczcyk.
Samtidigt förbereder sig Bodens kommun inför bygget av H2 Green Steels anlÀggning i Norra Svartbyn. NÀr bygget "peakar" kommer drygt 4000 arbetare vara sysselsatta samtidigt, berÀttar kommunchefen Mats Berg.
â Alla kommer inte bo i entreprenörsbostĂ€der och vi har förstĂ„s nĂ€rheten till LuleĂ„ ocksĂ„. Men om du skriver att det kommer krĂ€vas över 1000 tillfĂ€lliga bostĂ€der sĂ„ Ă€r det ingen överdrift. Snarare tvĂ€rtom, sĂ€ger han.
Mats Berg, kommunchef i Boden, har sin arbetsplats vid Bodens Business Park i SÀvast. I nÀrheten planeras för 300 entreprenörsbostÀder.
Kommunen tog i juni 2021 fram riktlinjer för vilka kriterier som bör uppfyllas och var entreprenörsboenden kan anlÀggas. Enkelt att ansluta till kommunens infrastruktur, som vÀgar och VA, Àr en parameter. NÀrhet till arbetsplatsen och pÄ avstÄnd frÄn befintliga bostadsomrÄden Àr tvÄ andra.
â Det Ă€r viktigt att boendet sker i ordnade former. Annars finns risken att det vĂ€xer fram andra typer av lösningar, exempelvis husvagnssamlingar. Allt vĂ„rt arbete sker i samverkan med H2GS, sĂ€ger Berg.
Första kvartalet 2022 inleder kommunen ett projekt med H2GS och polisen. OmrÄden som utreds Àr bland andra SÀvast och KÄrbacken. Först ut Àr SÀvast, dÀr 300 bostÀder börjar anlÀggas till hösten.
â Det Ă€r sannolikt att det blir ett omrĂ„de nĂ€rmare byggarbetsplatsen ocksĂ„, sĂ€ger Mats Berg.
"SvÄrt att ha ett socialt liv", sÀger Alex Manea.
Tillbaka till Ica Kvantums parkering, dÀr Alex Maneas kollegor vÀntar vid minibussen. RumÀnerna har ett enkelt boende nÀra tÄgstationen i Boden med elva mindre rum och tillgÄng till dusch och kök.
â Boendet Ă€r okej. Vi försöker gĂ„ ut pĂ„ restauranger och Ă€ven spela lite biljard nĂ€r vi Ă€r lediga. Men det Ă€r svĂ„rt att ha ett socialt liv. Vi skulle gĂ€rna se lite fler alternativ, sĂ€ger han.