Rennäringens intressen och samer som urfolks rättigheter hamnar ofta i klinch med viljan att exploatera markområden. Detta är ingen nyhet för de som bor i Norrland och när Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin var på besök i Norrbotten var Sametingets markanvändningskonsulent och renägaren Tomas Kuhmunen på plats bland ledamöterna.
– Jag kommer framförallt lyfta landskapets betydelse både för oss som urfolk, för renen och för den biologiska mångfalden.
För även om själva stålverksområdet inte är ett av de projekt där rennäring och industri misslyckats att hitta samsyn så kan konflikter komma att uppstå.
– Idag är vi här på ett industriområde som är två gånger en kilometer stort, men vars dimensioner ändå spänner över hela landskapet, säger Tomas Kuhmunen.
Han menar att även om själva industriområdet där stålverket ska uppföras av vissa kan anses uppta en liten yta så ska strömmen transporteras någonstans ifrån – i H2GS fall från Letsi i Jokkmokks kommun.
– Det ska vara eltillförsel, utbyggnad av infrastruktur och andra saker som krokar i det här. Och då menar jag inte H2GS specifikt utan alla delar av den här omställningen.
Han berättar att han tyvärr ofta möts av stor okunskap om samiska frågor när han föreläser.
– Okunskapen är mer regel än undantag tyvärr, man har inte koll på vare sig grundlagsskydd eller miljöbalken. Man har inte koll på minoritetslagen eller lagen konsultation i frågor som rör det samiska folket, säger Kuhmunen.
Är du då inte på rätt plats nu att kunna påverka och upplysa ledamöterna i IVA?
– Det är ett pågående arbete givetvis, jag är glad å sametingets vägnar och tacksam att få vara här. Men det är ett väldigt stort arbete som sker mot länsstyrelsen och kommunerna som är minst lika viktiga arenor.
Eftersom industriprojekt som Hybrit och H2GS, men även följdinvesteringar som Svenska Kraftnäts förstärkning av stamnätet har tidplaner där allt ska gå väldigt fort ser Tomas Kuhmunen risker att de samiska intressena än mer åsidosätts.
– Det är ju vid de här snabba processerna som många dimensioner aldrig riktigt lyfts. Man får inte den samlade bilden av påverkan och man vet därmed inte hur det påverkar egentligen. Vare sig på kort eller lång sikt kan man då fånga upp de breda sociala, kulturella och näringsmässiga aspekterna av etableringarna.