100 miljarder har tillkommit i norr – här är projekten

Det är Norrbottens handelskammare som ligger bakom sammanställningen, där större industriella projekt och infrastruktursatsningar räknas in.

Summeringen gjordes i slutet av 2020. Då var summan 1070 miljarder och gällde ned till Gävleborg. De nordligaste länen dominerade stort, 700 miljarder i Norrbotten och 200 miljarder i Västerbotten. 75 procent kom från det privata näringslivet.

Linda Nilsson, vd vid Norrbottens handelskammare.

Foto: Per Pettersson

– Satsningarna var tydligt kopplat till en klimatvänlig utveckling och fick stor uppmärksamhet, säger Linda Nilsson, vd vid Norrbottens handelskammare.

Byggföretagen Norra Norrland gjorde i fjol en uppskattning att ytterligare 1000 miljarder tillkommer i bostadsprojekt, men de är inte inräknade i handelskammarens siffror.

Så här kan LKAB:s industripark Reemap på Svartön i Luleå komma att se ut.

Foto: LKAB

Där har i stället följande planer tillkommit de senaste två åren:

H2 Green Steel, stålverk och vätgasfabrik i Boden: 40 miljarder.

Fertiberia, grön ammoniak- och konstgödselfabrik i Luleå: 10 miljarder.

Reemap, LKAB:s industripark i Luleå: 10 miljarder.

Boliden, ny gruva och damm i Aitikområdet: 5 miljarder.

VA3RM, storskalig odling med hjälp av spillvärme i Gällivare: 10 miljarder.

David Herrero Fuentes, operativ chef vid Fertiberia, som ska bygga en konstgödselfabrik i Luleå.

Foto: Pär Bäckström/ Frilans

Vätgaspipeline runt Bottenviken: 30 miljarder (ej bekräftad).

Totalt 105 miljarder ytterligare till de drygt 1000 miljarderna.

– Satsningarna saknar motstycke i Sveriges historia. Det är ingen slump att framtidstron i norra Sverige är starkare än i riket i genomsnitt, enligt Svenskt näringslivs senaste mätning. Trots jobbiga tider i världen märker vi en positiv anda när vi träffar medlemsföretag, säger Linda Nilsson.

Boliden vill utöka Aitikgruvan med ytterligare ett dagbrott i Liikavaara. Även dammen i Aitik ska förstärkas.

Foto: Pär Bäckström/ Frilans

Flertalet av satsningarna ska vara igång redan om fyra, fem år.

– Ja, herregud, det är ju "i morgon" i princip. Och väldigt mycket är ogjort.

Är det genomförbart?

– Absolut. Det är en enorm utmaning på många sätt men besluten är tagna.

Flera bolag saknar avtal om elförsörjning, bland andra SSAB, H2 Green Steel och Fertiberia. Hur ser ni på det?

– Det är den största knuten. Vi måste få ytterligare elproduktion, både här och i södra Sverige. I dag exporterar vi 15 terawattimmar (TWh) till Finland. I framtiden kan det i stället gå att importera från Finland. LKAB tittar också på att bygga egna vindkraftsparker. Modiga företagsledare har fattat de här besluten utifrån analyser som visar att det ska gå. Man ska inte glömma att satsningarna är globalt marknadsdrivna, säger Linda Nilsson.

H2 Green Steel planerar att bygga stålverk i Norra Svartbyn.

Foto: H2 Green Steel/Sandell Sandberg/Mats Engfors