Roger Hamberg, statsgeolog pÄ SGU, Àr en av de som bidragt till undersökningarna av gruvavfallet i Sverige.
PÄ uppdrag av regeringen har SGU Äter gett sig ut pÄ skattjakt i de svenska gruvavfallen. Myndigheten har tagit prover vid nedlagda gruvor i hela landet, som Adak och Blaiken i VÀsterbotten samt Laisvall och Viscaria i Norrbotten. I Viscaria-gruvan i Kiruna dÀr bolaget Copperstone Resources nÀrmar sig ett Äteröppnande Àr faktiskt utvinning av metaller ur avfallet en del av företagets lönsamhetskalkyl.
â Det Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga nĂ„got generellt, men eftersom Copperstone tittat pĂ„ att utvinna metaller ur sitt avfall sĂ„ ser de ju klart ett ekonomiskt vĂ€rde. Men, det Ă€r mer ett undantag Ă€n en regel, i dagslĂ€get finns mycket fĂ„ exempel pĂ„ att utvinning av metaller ur gruvavfall kan göras pĂ„ ett lönsamt sĂ€tt, sĂ€ger Roger Hamberg.
Han och kollegorna vid SGU har tagit prover och analyserat gruvavfall vid mer Àn 70 nedlagda gruvor i Sverige. Det har ocksÄ gjorts kartlÀggningar av aktiva gruvors avfall.
Vid den nedlagda gruvan i Adak som drevs mellan 1941â1977 Ă€r gruvavfallet idag helt övertĂ€ckt för att minska urlakningen av metaller. Analyserna av SGU:s prover visar pĂ„ förhöjda halter av kobolt och koppar.
â Men det behövs betydligt fler prover för att kunna ge nĂ„gon helhetsbild, det skulle krĂ€va hundratals prover. Det finns i dagslĂ€get ingenting som visar pĂ„ om det Ă€r lönsamt att utvinna metaller ur avfallet i Adak, sĂ€ger Roger Hamberg.
Boliden Minerals förbereder en ny koncessionsansökan för Laver, efter att ha fÄtt avslag frÄn sin första efter regeringsbeslut. Det krÀvdes Natura 2000-prövning i samband med koncessionen. Brytning i Laver pÄgick 1943-1946 och i avfallet fann SGU 590 ton koppar.
I Laisvall togs prover med spade och handborr och de 18 insamlade proverna indikerar förhöjda halter av bly och zink. Uppskattningsvis kan det finnas 230 00 ton bly och 62 000 ton zink i avfallet.
Det kan lÄta mycket, men att fÄ lönsamhet i att utvinna metaller ur avfallet Àr svÄrt, dÄ det inte finns nÄgon gruvinfrastruktur kvar, anrikningsverket Àr exempelvis rivet sedan lÀnge.
â Det skulle behövas att ett anrikningsverk ligger i eller i nĂ€rheten av Laisvall. Inköp av ett anrikningsverk Ă€r mycket kostsamt, och det skulle göra att lönsamhetskalkylen kan se helt annorlunda ut, sĂ€ger Roger Hamberg.
Fördelningen av metallerna i avfallet Àr ocksÄ en nyckel till lönsamhet.
â Man kan luras av de stora mĂ€ngderna, tittar vi pĂ„ Aitik sĂ„ finns dĂ€r 895 miljoner ton grĂ„berg, vilket Ă€r en jĂ€ttestor mĂ€ngd. GrĂ„berget har lĂ„ga halter kobolt, men eftersom det handlar om sĂ„ stora volymer, sĂ„ kan det innehĂ„lla jĂ€ttemycket kobolt. Men du kan ju inte anrika denna kobolt. PĂ„ grund av de stora volymerna som mĂ„ste processas, sĂ„ kommer det troligtvis inte att vara lönsamt, eller miljömĂ€ssigt hĂ„llbart för den delen, sĂ€ger Hamberg.
Men lönsamhet Àr inte enda skÀlet att titta pÄ gruvavfallet.
â Att kunna rĂ€kna med miljönyttan frĂ„n utvinningen ur gruvavfall kan vara en vĂ€g framĂ„t för samhĂ€llet. Om gruvavfallet blir mindre miljöfarligt efter bearbetning och det i sin tur ger minskade kostnader för företaget blir det mer attraktivt för företagen att ta vara pĂ„ större del av sitt avfall. Idag fĂ„r du en klapp pĂ„ axeln om du renar ditt gruvavfall mer Ă€n vad tillstĂ„nden krĂ€ver, men med rĂ€tt incitament för företag sĂ„ kan miljönyttan för samhĂ€llet bli Ă€nnu större, sĂ€ger Hamberg.
Gruvarbetare i Adak. AdakfÀltet bröts med start 1940 av Boliden AB. Malmen fraktades till Kristinebergs anrikningsverk fram till 1945. Sedan dess producerades 5,4 miljoner ton anrikningssand som del av koppar och zinkbrytningen fram till gruvans stÀngning 1977.
Uppdraget som SGU fÄtt frÄn regeringen kan vara ett sÀtt att glÀnta pÄ dörren för den framtiden, menar Hamberg.
â VĂ„ra undersökningar ger nĂ„gon slags indikation om att det finns metaller i de hĂ€r avfallen och hur mycket det kan röra sig om. Mer kunskap om gruvavfallet kan öppna upp för nĂ„gon slags framtida utveckling, som ocksĂ„ har sina utmaningar, inte bara tekniska, utan Ă€ven juridiska.
Uppdraget kan ocksĂ„ ses i ljuset av kommande lagstiftning kring kritiska och strategiska rĂ„varor dĂ€r akten âCritical Raw Materials Actâ just nu slutförhandlas inom EU. EU förbrukar idag cirka 25 procent av vĂ€rldsproduktionen av kritiska rĂ„varor samtidigt som vi endast bidrar med 1â2 procent. Ă tervinning av gruvavfall som innehĂ„ller kritiska rĂ„varor Ă€r en del av EU:s strategi för att öka sjĂ€lvförsörjningen. Men för att fĂ„ en bra uppskattning av potentialen, krĂ€vs stora mĂ€ngder data.
â SGU har vĂ€ldigt mycket data om vĂ„ra olika mineralfyndigheter och gruvor, i och med detta uppdrag fĂ„r vi mer koll pĂ„ metallinnehĂ„llet i vĂ„ra avfallsströmmar ocksĂ„, vilket Ă€r mycket positivt, sĂ€ger Hamberg som ocksĂ„ jobbar med EU-projekt dĂ€r mĂ„nga medverkande lĂ€nder har vĂ€sentligt mindre data Ă€n Sverige.