Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska Kraftnät.
Omställningen till grön energi och en ökad förbrukning ställer krav på utbyggnad av svensk elproduktion. Energimyndigheten beräknar att 100 terawattimmar vindkraft måste byggas till 2045, vilket motsvarar drygt 70 procent av hela Sveriges elkonsumtion under 2022. En ökad mängd vindkraft i elsystemet leder till mer volatila elpriser och i dag regleras produktionen främst via vattenkraft och fossila energikällor. De många olika aktörerna på elmarknaden leder däremot till utmaningar där man redan i dag har svårt att justera ner elproduktionen när den är för hög.
– Vi har en ökning av vindkraft och märker hur det påverkar balansen i kraftsystemet. När det inte blåser blir elpriset högt, när det blåser blir det lågt. Det spelar ingen roll för själva elsystemet. Det spelar däremot roll när det blir för mycket elproduktion. Då måste man kunna reglera ner produktionen, men där har vi haft en utmaning, säger Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska Kraftnät.
Som exempel nämner han en dag under våren när vindkraftsbolagen själva tvingades betala höga priser för den ström de producerade.
– Den 10 april i år var det så mycket elproduktion i systemet att vi hade svårt att hitta sätt att reglera ner den. Den som då producerade för mycket el fick betala motsvarande 22 kronor per kilowattimme de producerade.
Utmaningen hör samman med hur elmarknaden fungerar. Priset för strömmen vi betalar för bestäms dagen innan, där man analyserar hur mycket som kommer att användas, hur mycket som ska produceras och hur mycket som kan exporteras. Elbolagen gör sedan en uppskattning hur mycket el som kunderna behöver och köper in motsvarande mängd. En ökad mängd vindkraft och andra hållbara energikällor gör sådana prognoser mer väderberoende, vilket också skapar större krav på flexibilitet och reglering.
– Om det produceras för mycket ström vid den aktuell dagen måste man reglera ner produktionen. Den 10 april fanns inte möjlighet att reglera ner tillräckligt mycket. Där har vi en utmaning med vindkraft. Det finns väldigt många ägare som man måste kontakta och då är det redan för sent. Vi ser att det finns tillfällen där det finns för mycket vind. Det måste bli mer flexibelt, säger Erik Ek.
Trots utmaningarna ser Erik Ek stora fördelar med vindkraft.
– Det står en förbrukningsökning runt hörnet där vi ska dubbla förbrukningen jämfört med i dag. Då behöver man skala upp väldigt kraftigt och sedan ta hand om de situationer där produktionen blir för hög. Den utmaningen är inte ett argument emot att bygga vindkraft. De senaste beräkningarna visar att vindkraft är den billigaste elproduktionen. Det behöver byggas och framförallt behöver det byggas snabbt för att möta den här förbrukningsökningen, säger han.
När andelen vindkraft ökar i elproduktionen ökar också svängningarna i produktionen. Svenska kraftnät ser nu en utmaning där volatiliteten gör att systemet kan överbelastas när regleringen i elsystemet brister. (Arkivbild)
Ett argument som ofta anförs mot vindkraft är att den bara genererar effekt när det blåser, och att mängden installerad effekt bara motsvarar cirka 30 procent av den faktiska energiproduktionen. Erik Ek anser däremot att jämförelsen haltar och bygger på ett missförstånd.
– Effekten handlar om hur mycket man kan producera vid ett enskilt tillfälle. Det handlar om hur stor maskin man har. När det blåser som mest får man ut hela den effekten. När det inte blåser får man ut noll. Oftast får man ut något mitt emellan. Sett på totalen genererar landbaserad vindkraft ungefär en tredjedel av den installerade effekten. Vindkraft till havs ligger högre eftersom det blåser mer där, säger han och gör en jämförelse:
– Det är som att jämföra med en bil där bilen i årsgenomsnitt gått på en tredjedel av motorns maximala effekt. Det här handlar ju om hur mycket energi man får ut, och den bestäms av hur mycket vindsnurran kört mellan max och noll under ett år.
En annan anklagelse som ibland framförs mot vindkraft handlar om att bolagen ska tjäna på att inte låta vindkraftverken gå för att pressa upp elpriset. Erik Ek ser däremot inga sådana tendenser inom vindkraft eftersom vinden inte kan lagras.
– Det där stämmer inte. Vindkraft körs alltid eftersom bränslekostnaden är noll. Så fort bolagen kan gå plus så kör de med full kapacitet.
Han säger däremot att sådana incitament kan gälla för andra energikällor där bränslet kan lagras och därmed betingar ett pris i sig självt.
– Snarare än inom vindkraften kan det finnas sådana incitament på andra kraftslag där man faktiskt kan spara på bränslet och använda det senare, exempelvis vattenkraft. Det har vi sett i Norge i omgångar. De har större vattenmagasin än vi har, och de kan värdera dessa magasin så att de hellre använder dem två månader senare när elpriset är högre och de således får mer betalt. Då blir det dumt att köra ut vatten när det är billigt. Ett sådant tänk är däremot inte applicerbart på vindkraft eftersom vind inte kan lagras, säger han.
Erik Ek ser inga tendenser till kanibalisering där vindkraftsbolagen sänker produktionen för att dra upp priserna. Sådana tendenser menar han däremot kan finnas inom andra kraftslag där bränslet kan sparas och användas vid senare tillfälle när priserna är högre, exempelvis vattenkraftens magasin. (Arkivbild)
I samband med att elintensiva industrier etablerar sig i norra Sverige ser Erik Ek en sorts utjämningseffekt där strömmen snarare kommer att gå norrut än att som i dag gå söderut, med följd att elpriserna över Sveriges olika delar jämnas ut.
– Det enda överföringsproblemet som kommer att uppstå i framtiden är att elen ska gå norrut istället för söderut. Vindkraften är i utbyggnad. När det har blåst och funnits vatten i magasinen så har priserna i norr blivit lägre än i övriga Sverige. När förbrukningen ökar i norr så kommer de som bor där att få samma priser som i södra Sverige.
Erik Ek säger att framtidens elöverföring kommer att gå norrut snarare än söderut. (Arkivbild)
Erik Ek pekar på den kraftfulla utvecklingen som sker inom vindkraft, med större verk med högre toppeffekt än som funnits förut.
– Det händer mycket med vindkraften, kanske framförallt i Finland men även i Sverige. Nu blir verken större och större. Ser man till investeringskostnaden samt hur mycket energi man får ut så har det visat sig att det är den billigaste energikällan, säger han.
Kriget i Ukraina har lett till kraftigt strypt energiimport från Ryssland. Detta i kombination med en ökad förbrukning har lett till att flera länder varnat för energibrist, däribland Sverige. Erik Ek säger att vindkraften är viktig för att skapa tillgång till energi.
– Vi gick ut i början på året och sa att det finns risk för effektbrist. När vi tittar på sannolikheter för om energin ska räcka till så är vindkraft väldigt viktigt, speciellt eftersom vi även kan importera från exempelvis Tyskland och Danmark, säger han.