Denna vinter har jag personligen fått uppleva hur genuint dåligt AF fungerar numera. Och det är ju inte Arbetsförmedlingen som själva satt sig i den situationen. Det läge förmedlingen i dag befinner sig i beror på politiska beslut som antagligen inte beslutsfattarna själva insåg hur snett det skulle träffa.
Mitt arbete är på goda grunder säsongsbetonat då moder jord har sina årstider som gör det för dyrt och ineffektivt att utföra vissa arbeten under de kallaste vintermånaderna. Jag har varit hos samma arbetsgivare de sista tolv åren nu, och har väl aldrig haft några planer på att lämna den arbetsgivaren.
Vissa år har vi kunnat hålla igång året runt och jag har då inte behövt A-kassa dessa vintermånader. De vintrar jag behövt detta så har jag blivit tilldelad en personlig förmedlare som dessutom varit branschkunnig och haft goda kontakter inom nämnda bransch. Det har fungerat smärtfritt enligt mig.
En sådan som jag har denne arbetsförmedlare inte behövt ägna tid och kraft åt då mitt kontaktnät är väl uppbyggt och jag klarar mig själv. Det enda jag behöver från Arbetsförmedlingen är ett godkännande så jag kan få A-kassa de vintermånader det behövs. Det innebär att denne arbetsförmedlare kunnat engagera sig i de som behöver stöd och kanske extra stöd från AF för att komma in i arbetslivet.
Min nuvarande arbetsgivare investerade tungt för något år sedan, innan denna reform som slaktade AF antogs. Först frågade han mig om jag skulle bli kvar hos honom så han kunde känna sig hyfsat säker på att kunna tjäna in denna investering. Det var inga problem för mig att lova det då jag har en riktigt bra arbetsgivare.
Men så drev då partier i riksdagen igenom detta hafsverk med AF som i vårt, och naturligtvis många andras fall, blivit ett aber som riskerar att sänka detta mindre företag som jag arbetat åt så pass många år nu.
Numera har jag ingen personlig förmedlare som väl känner till min och min arbetsgivares situation. Istället bombarderas jag med ibland helt horribla förslag på vilka jobb jag skall söka. För min egen del är det väl inget större problem, men vad händer om jag lämnar min nuvarande arbetsgivare som då blir stående med en investering som kostar runt en halv miljon årligen i ännu några år innan den skulden är inkörd ?
För att hitta en ersättare idag är nästintill omöjligt. Var det detta som var dessa politikers plan ? Att sänka en massa mindre företag som faktiskt skapar en hel massa jobb ? Små företag står för i runda slängar 70 procent av allt arbete idag. Ändå så upplever jag, och många fler med mig, att politiker idag springer benen av sig för det fåtalet jättarna inom företagande idag. Vi som säsongsarbetar går utan vidare med vinst gentemot samhället då A-kassan inte genererar några politikerlöner. Dessutom är det full skatt på A-kassa, liksom sjuklön, pension mm, till skillnad från lön som ju idag är mycket lägre beskattat.
Min arbetsgivare skulle naturligtvis helst ha velat köra året om för förtjänstens skull. Likaså jag. Men denna bransch har inte arbete åt alla under vintern. Så enkelt är det med det. Så vad vill då dessa politiker som tog detta ogenomtänkta beslut ? Vill de slakta u branschen? Ska den säljas ut till låglöneländer precis som politikerna sett till att göra med transportbranschen? Håller man på med att sakta men säkert sälja ut hela Sverige, eller vad är egentligen syftet med dessa vansinniga beslut? Eller är man helt enkelt okunniga om hur verkligheten ser ut här ute i den riktiga världen?
Om man betänker att små företag står för cirka 70 procent av all arbetskraft, så ska man också ha klart för sig att dessa står för en betydande del av alla skatter som kommer in till stat, kommuner och regioner idag. Så sluta springa dessa jättars ärenden som istället satsar sina vinster på hela horder av advokater som inte annat gör än att hitta kryphål i skattelagarna för att maximera vinsterna till redan rika ägare.
Småföretagare har varken tid eller resurser för att hålla på med sådant. De ägnar istället sin tid åt att skapa tillväxt vilket i slutänden genererar mer skatteintäkter till Sverige. Dessutom så kostar det lika mycket för små företag att lära upp ny arbetskraft som det gör för stora.
Så gör om och gör rätt och sluta upp med att motarbeta dem som faktiskt håller igång och till och med försörjer Sverige. Lite siffror som visar ett typexempel på detta problem. Jag kör in cirka 1 250 timmar på en säsong vilket genererar cirka 1,5 miljoner till arbetsgivaren. Jag kostar runt 600 000 med sociala avgifter, semesterlön, firmabil med mera. Investeringen kostar 500 000 årligen, driftskostnader 100 000 per år. Om inget går sönder och allt flyter på så blir det i bästa fall en vinst om 300 000, vilket ger 60 000 i vinstskatt. Min löneskatt ger cirka 85 000. Arbetsgivaravgifterna är cirka 104 000. Sedan tillkommer skatten på drivmedlet som blir runt 76 000 per år. Totalt inbringar jag och min arbetsgivare alltså över 300 000 i olika skatter och avgifter till samhället på en säsong. På detta kommer det arbeten, intäkter med mer som gjordes i samband med investeringen.
Om jag har A-kassa en vinter så kostar det samhället cirka 60 000 för den vinterperioden. Totalt sett så genereras alltså samhället en vinst på minst 250 000 per år fast jag bara säsongsarbetar. Sedan tillkommer då det jag i min tur bränner på elräkningar, mat med mera, där det kommer in skatt, moms och andra intäkter till samhället. I sämsta fall borde samhället tjänat minst 300 000-350 000 per år bara på lilla mig fast det är ett säsongsarbete. När däremot en politiker blir arbetslös, så gäller helt andra regler, och i synnerhet helt andra arbetslöshetsersättningar. Men det är ju en helt annan historia.