Hur går det ihop när skolor läggs ner och smärtgränsen är långt överskriden för de barn som bor i byn?
Jag vet inte och hur jag än vänder på det så medför det ingenting bra. Jag bor i en by nästan sju mil från Luleå och när mitt yngsta barn började skolan stängde byaskolan och han fick börja i Råneå. Sorgen var stor att han inte fick gå i samma underbara skola som sina äldre bröder men det blev ändå överkomligt att han bussades de två milen till Råneå.
Jag vill dock tillägga att det var tack vare de fantastiska busschaufförerna Lena och Jerry som kör skolbussen som möjliggjorde att han fick sitta på sin speciella plats och träffa samma människor. Ni förstår, min son är inte som alla andra, han har högpresterande autism, något som tidigare hette Aspergers syndrom, och med det tillkommer att han behöver ha samma rutiner, omges av samma människor, han är mycket ljudkänslig, behöver vara i smågrupper med en tydlig egen plats, kunna gå ifrån och han behöver ALLTID ha stöd. Idag har han världens bästa assistent och skolan fungerar!
Men så kommer orden som även sätts på pränt: högstadiet i Råneå ska flyttas till en högstadieby i Luleå!! Ja, jag vet att det fortfarande är ett förslag men efter att ha sett i backspegeln känns det som att det ska bli verklighet just det året han ska börja högstadiet. Det finns inga alternativ och jag vet inte hur det ska gå. En högstadieby med 1000 elever nästan sju mil enkel väg från hemmet i en stad som har sådana problem med öppen drogverksamhet på bussar och skolor och med en nästan obefintlig chans att komma sig hem då det knappt går några bussar till landsbygden. Och kommer han ens få stöd?
De kanske inte bryr sig om den gemene människan men min son är inte den enda med funktionsnedsättningar och han bor inte längst från skolan, det kommer finnas elever som har längre!
Det finns andra sätt att spara på: sälj lägenheten i Huoston, USA, betala era egna notor och flygresor, sänk era löner, håll inte föreningar under armarna som kan försörja sig själva et cetera och försök tänka förnuftigt! Detta kan ALDRIG bli bra och det gör bara motsättningarna större mellan stad och land. Det kommer i slutändan bara straffa alla barn som har föräldrar som valde landsbygden för mer frihet och lugn för sina barn. Dessutom kan eller framförallt vill inte ALLA bo i stan! Sen det kommer notan då barnen inte orkat klara av skolan och påfrestningarna blivit alldeles för stora samt alla andra scenarier jag inte ens vill tänka på. Nu får det vara nog på dårskaperna, tänk på vår framtid, BARNEN!