Så går det till när svenska politiker får 700 000 och uppåt i bidrag, medan vanligt folk får trolla med knäna för att klara skyhöga el- och bränslekostnader och inte minst skenande matpriser.
Men det drabbar så klart inte våra politiker. De behöver aldrig spana efter röda prislappar i affärerna.
Politikerna har själva röstat fram dessa förmåner, precis som de själva även röstar igenom hur mycket riksdagsarvodet skall höjas eller vara. Det är ett unikt system, att de själva beslutar sin månadslön, där sker inga förhandlingar mellan några partner.
Listan på de som utnyttjar denna skamfläck som omställningsbidraget är kan göras hur lång som helst. Bara för att nämna några nyligen aktuella, så kan Per Bolund nämnas som aktivt ansökt om och fått över 700 000 i omställningsbidrag plus att han har kvar riksdagsarvodet på 71 500 varje månad. Hans vapendragare Märta Stenevi har gjort detsamma, men får bara 694 000 i omställningsbidrag.
Ni minns säkert Jennie Nilsson (S) som klev av sin ministerpost för att inta riksdagsstolen och rädda omröstningen när Magdalena Andersson skulle bli statsminister. Hon ansökte och fick så klart omställningsbidrag för detta på över 700 000. Givetvis hade även hon full lön från riksdagen på 71 500 kronor per månad.
Men vi ska också komma ihåg, att det inte är någon praxis som Per Bolund vill påstå. De måste själva aktivt ansöka om det och jag vet bara en politiker som inte utnyttjat detta. Det var Gustav Fridolin, som klev av och tyckte att hans lärarlön räckte gott, stor heder till honom.
Den här girigheten har smittat av sig till övriga. Regiondirektören i Skåne som misstänks för mutbrott har beviljats 4,7 miljoner i avgångsvederlag. Stefan Löfven gick det inte heller någon nöd på, 1,8 miljoner för att kliva av som partiordförande. Men det finns fler girigbukar. Fredrik Reinfeldt erhöll sammanlagt över 2 miljoner i bidrag från oss skattebetalare i omställningsbidrag och nystartsbidrag, trots att han samtidigt flög kors och tvärs och erhöll konsultpengar på 150 000 per gång för ett entimmars föredrag på mässor och näringslivskonferenser. Det hade han nog lärt sig av Göran Persson, som också hade en lysande karriär som föredragshållare med samma prislapp.
Jag anser att våra politiker gett girigheten ett ansikte av fulaste sort. Vanligt folk som blir övertaliga på en arbetsplats vid nedläggning får inget omställningsbidrag. De får vackert besöka arbetsförmedlingen och leva på A-kassan. Något jag tycker att politiker också ska tvingas till. Jag anser även att riksdagsarvodet skall halveras till max 35 000 i månaden, för vi ska även komma ihåg att de har fri tand-och sjukvård, fria telefoner, fria tidningar, i vissa fall traktamenten, samt kan de kan göra som Annika Strandhäll, åka taxi för 400 000 som vi skattebetalare får punga ut med.
Om man på fullt allvar vill komma bort från ett groende politikerförakt, så måste dessa omställningsbidrag, nystartsbidrag snarast plockas bort. De har redan en hög lön på 71 500 per månad för att sitta i riksdagen. För att sätta in det i ett sammanhang för vanligt folk. Så har de på två (2) månader tjänat lika mycket som jag har på ett helt år och jag får betala min tand-och sjukvård själv, även tidningar och telefon.