SM-guldet är hemma! Efter år av väntan, hjärtskärande förluster och brinnande hopp fick vi äntligen uppleva det vi längtat efter – Luleå Hockey som svenska mästare. Det var ett slutspel vi aldrig kommer att glömma, med en publik som lyfte laget och ett stöd som ekade långt utanför Delfinen.
I det här glädjeruset har det också kommit kritik mot ståplats – och specifikt mot vissa ramsor som innehåller ordet "hat". Det må låta kraftfullt, men att fokusera på några ramsor och använda det som grund för att utmåla klacken som ett problem, är både missvisande och orättvist.
Faktum är att vi nog aldrig haft så lite hat på läktaren som nu. Fokus ligger nästan uteslutande på kärlek till vår stad, vårt lag och våra färger. 95 procent av det som sjungs handlar om stolthet, passion och gemenskap. Men ja – det finns ramsor som uttrycker hat mot motståndare. Det handlar om känslor, intensitet och att skapa en atmosfär där det faktiskt betyder något vilket lag som vinner.
Att låtsas som att hockey är ett mysigt gruppkramande missar helt vad sporten bygger på. Det är två lag, ett vinner, ett förlorar. Vi älskar vårt lag – och vi ogillar de andra. Det betyder inte att vi önskar dem något illa, men det handlar om att vi bryr oss. Att stå och skrika "vi älskar alla" på en hockeymatch är lika malplacerat som att viska på en rockkonsert.
Dessutom – att ståplats skulle vara boven i dramat är både tröttsamt och felaktigt. Sittplatspubliken är knappast felfri. Det buas, det hånas och det kastas gliringar där också – men i det tysta. Skillnaden är att vi på H-läktaren gör det högt, organiserat och med syftet att elda på vårt eget lag. Jag vill inte skapa splittring mellan sittplats och ståplats bara problematisera en felaktig bild.
Vill du ha en steril och tyst arena där alla håller upp en halsduk och sjunger snällt i dur, då är det kanske inte elitidrott du söker. Vi är här för att skapa tryck, passion och engagemang – och det tänker vi fortsätta med.
Vi står där för att vi älskar Luleå Hockey. Men att vi hatar Skellefteå på matchdagen? Ja, det är också en del av spelet.