Våra årsrika medborgare och deras väl uppmärksammas ibland, men alltför sällan. De utgör cirka en femtedel av väljarna i Luleå och har därför en potential att påverka våra beslutsfattare i kommunen.
En annan grupp, som inte själv kan påverka eller ställa krav på beslutsfattarna, är de funktionshindrade som bor i kommunens gruppbostäder. De är tämligen utelämnade!
"I en annan del av Köping" är ett program på TV4 som du kanske sett. Där får tittarna följa ett gäng funktionshindrade som bor i en gruppbostad i Köping. Tillsammans med personal deltar de i många trevliga aktiviteter och de har en förhållandevis fin tillvaro. Vardagsliv, kärlek och roliga upptåg varvas.
Är det så livet ser ut i Luleås gruppboenden?
Nej, långt därifrån! Där sänks ambitionerna till lägre och lägre nivåer och livet för våra svagaste blir torftigare och torftigare.
Många är de självklara krav som kan ställas på ett värdigt boende. Men det som kan förväntas av Luleå kommun med rådande styre är bara försämringar för de boende. Pengar ska sparas på de svagaste i samhället. Så lite assistans som möjligt. Så lite personal som det bara går. Så enkla "lägenheter" som möjligt för de funktionshindrade. Inga aktiviteter. Inga utflykter. Stäng dörrarna.
Tänk om de boende, funktionshindrade, kunde få leva ett bra och innehållsrikt liv!
Tänk om personal, enhetschefer och beslutsfattare ville ha en dialog med anhöriga! På riktigt!
Tänk om personalen kunde få utbildning för att möta de boendes individuella behov!
Tänk om det fanns en arbetsbeskrivning som personalen kunde utgå ifrån.
Tänk om det någon gång ordnades en gemensam utflykt/aktivitet, något att minnas!
Tänk om man kunde göra aktiviteter i mindre grupp, utifrån individuella intressen.
Tänk om beslutsfattare kunde lyssna på anhörigas erfarenheter och återkommande vädjan och rop på förbättringar för att skapa ett värdigt vardagsliv för de boende.
Tänk om det fanns wi-fi i allrum för att kunna se play-tv och välja program!
Det finns i alla avkrokar i hela landet, men saknas i tv-rum/allrum på boendet.
Det är inget lätt jobb att stödja intellektuellt funktionshindrade, de om några är individualister. För att klara detta måste personalen få resurser och stöd så att gruppboenden utvecklas till att utgöra ett värdigt boende och tillvaro för de funktionshindrade. De lever sitt liv nu och har rätt till det!
Att få vara delaktig, att få lyckas utifrån sina egna förutsättningar, är grundläggande för att kunna skapa en positiv självbild! Det minskar utanförskap, psykisk ohälsa och skapar trygghet och glädje i tillvaron.