Svar på insändaren "Vi mörkar inte och vi är inte iq-befriade", publicerad i Kuriren 16 april.
I en insändare i Kuriren den 16/4 beskriver en tjänsteman på barn- och utbildningsförvaltningen hur tjänstemännen där blir hårt angripna i press och på sociala medier. De blir kallade för alla möjliga saker. Personangrepp ska naturligtvis aldrig få förekomma, däremot måste det finnas en möjlighet för medborgarna att sakligt kritisera de underlag som politikerna fattar beslut på.
Anledningen till kritiken är naturligtvis att underlagen från barn- och utbildningsförvaltningen ofta är felaktiga. Underlaget till Framtidens skola innehöll massor av felaktigheter och påhittade slutsatser. Flera olika instanser framförde hård kritik mot underlaget, men det enda svaret från beslutsfattande socialdemokrater var att ”de var trygga med underlaget”.
Det senaste påhittet inom Framtidens skola är att stänga sju fullt fungerade och välskötta skolor. Man ska spara pengar genom att fylla gamla befintliga skolor med ännu fler barn. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram kalkyler som visar hur mycket pengar man kommer spara genom att stänga dessa skolor. Bekymret är att kalkylerna, precis som underlaget till Framtidens skola, är felaktiga. Man behöver inte vara ekonom, jurist eller systemvetare för att förstå att Luleå kommun inte sparar pengar bara för att olika enheter inom kommunen slutar skicka pengar till varandra. Det begriper alla. Det allvarligaste felet med de besparingskalkyler som Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram är att de endast visar hur deras egen enhet sparar pengar. Däremot säger de ingenting om hur Luleå kommun ska spara pengar, och det var väl ändå det som var meningen. Några exempel:
Man har räknat en borttagen internhyra som en besparing. Det är fel, det blir en verifierad besparing först när kommunen har ett nytt avtal med en ny extern hyresgäst och det kan man omöjligt ha innan man fattat beslut om att barnen ska ut från fastigheten. Vidare är inte internyran den verkliga besparingen. Om man mot all förmodan hittar externa hyresgäster till alla gamla skolor från dag ett ska kommunens underhållskostnad för fastigheten räknas som en besparing, inte internhyran. Nu kommer man inte göra det, erfarenheten visar att gamla skolor hamnar i lokalbanken och fortsätter kosta pengar för kommunen.
Ytterligare ett exempel är kostnaden för skolskjuts. Man räknar bort den kostnad som barn- och utbildningsförvaltningen har för de abonnerade bussar som idag används för att skjutsa skolbarnen till aktiviteter utanför den nedläggningshotade skolan. Däremot räknar man inte med den tillkommande kostnaden för de extra linjebussarna som kommer behöva sättas in för att skjutsa barnen till den nya skolan ett par mil bort. Den kostnaden drabbar nämligen en annan förvaltning. Kostnaden är dock kvar inom kommunen. Det kan till och med bli dyrare för kommunen, men det vet vi ingenting om eftersom man bara har räknat på besparingen för sin egen förvaltning.
Besparingskalkylerna innehåller besparingar på måltiderna. Det kan inte stämma eftersom man hävdar att personal inte ska sägas upp? Att flytta runt befintlig personal är inte en besparing, möjligtvis en resursoptimering. Ska barnen få mindre mat på sin ”nya” skola?
Om tjänstemännen på barn- och utbildningsförvaltningen ska slippa kritik så måste politikerna börja granska de underlag som de fattar beslut på, så att de istället kan svara på kritiken. Att blint lita på att underlagen är korrekta och alltid leverera samma standardsvar, att de är trygga med underlagen, duger inte. Särskilt inte när underlagen innehåller alldeles uppenbara felaktigheter. Det ger ett starkt intryck av att underlagen är socialdemokratiska beställningsjobb som ska leverera en slutsats som stödjer den socialdemokratiska politiken.
Börja granska underlagen innan ni fattar beslut. Det är inte särskilt konstigt att man som beslutsfattare tittar på hur en besparing är beräknad innan man fattar beslut om att genomföra en åtgärd. Att bara säga att man är trygg med underlagen kommer leda till att tjänstemännen på barn- och utbildningsförvaltningen får fortsatt kritik. Förhoppningsvis saklig kritik utan personangrepp, men dock välförtjänt kritik.
Slutligen så får jag känslan av att barn- och utbildningsförvaltningen verkar vara mest upprörda över att någon ifrågasätter deras arbete överhuvudtaget. De har ju så mycket mer erfarenhet och kunskap än medborgarna. De tycker inte om att deras handlingar begärs ut och att någon annan kontrollräknar deras kalkyler. Om vi bortser från personangreppen så tycker jag det är ett hälsotecken som visar att demokratin lever och fungerar. Att medborgarna kan begära ut handlingar och får ifrågasätta varför vissa myndighetsbeslut fattas är fundamentalt för demokratin. Även om det vore bekvämt för Barn- och utbildningsförvaltningen så tror jag ingen vill ha det på något annat sätt.
Jon Hallström
Samordningsgruppen Hela kommunen ska leva och lära