Grunden för nedläggningen av Vitåskolan, beslutet om ”Framtidens skola”, togs på ett riggat beslutsunderlag. Där saknades barn- och lärarperspektivet och en seriös risk- och konsekvensanalys:
”När det gäller frågan om hur samhället i glesbygden påverkas av skolnedläggningar finns endast ett fåtal studier att tillgå. Forskning från Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet visar dock att det inte finns några belägg för att nedläggningen av skolor i glest befolkade områden skulle försämra en bygds attraktionskraft så att det hämmar inflyttning och påskyndar utflyttning. Det nationella och kommunala uppdraget för skolans tjänstemän handlar om att ge eleverna god undervisning i goda lärmiljöer med kompetent personal.” (sid 39-40)
Titel och författare till forskningen saknades. Letade man på Uppsala universitets hemsida (Kulturgeografiska inst.) fanns ingen forskning som stämde med beskrivningen. Men i februari 2016 kom en doktorsavhandling av M. Cedering: Konsekvenser av skolnedläggningar. På sid. 57 står:
”Bygdens överlevnad är ett frekvent förekommande argument för att behålla skolan. Detta gäller i första hand grundskolans tidigare år. Skolans betydelse för ett litet samhälle kan vara stor. Det påverkar inte bara viljan för småbarnsfamiljer att flytta till orten eller välja att stanna kvar”. (Sveriges Kommuner och Landsting 2014) OBS! årtalet!
Kort sammanfattning. Våren 2016: Beslut om Framtidens Skola tas. Satsningen på storskolor innebär att flera skolor, bland annat Vitåskolan, ska läggas ner. Det leder till massiva protester. Hösten 2016: Vitåskolan och två skolor till undgår nedläggning. På grund av S välvilja hävdar de. Har inget med de massiva protesterna att göra… Hösten 2018, inför valet, går S ut med att nedläggningsryktena, bara är ont förtal. Vitåskolan ska vara kvar! Våren 2019: Skolan ska läggas ner, nu skyller man bland annat på att skolan inte har kompetenta lärare. Man har då utgått från en mätning i oktober 2018, som visar att lärarbehörigheten då var 48 procent. Beslutet att lägga ner skolan bygger till stor del på den uppgiften. Juni 2019: i en diskussion på fb med BUN:s ordförande Emma Engelmark, påpekar vitåbor att den siffran inte stämmer längre. I verkligheten är lärarbehörigheten då 76 procent. Och när en tjänstledig lärare kommer tillbaka blir den 100 procent. OBS! trots att skolan är nedläggningshotad. De ber henne kolla siffrorna. Enligt Engelmark måste de utgå från oktobersiffran. Verkligheten räknas inte. Så skolan läggas ner. Och när höstterminen börjar 2019 tvingas barnen i Vitådalen, till långa bussresor till skolan i Råneå.
Nuläget.Vitåbornas enorma arbete har resulterat i att skolan kan öppnas igen. De har tagit ett stort samhällsansvar. En skola i Vitå är faktiskt en tillgång för hela kommunens utveckling, på lång sikt. Allt är ordnat, men de har inte råd med lika hög hyra som skolorna i stan har. Skolan är nedlagd som en del av ”Framtidens skola” affären= det politiska fulspel som föregick beslutet och bemötandet av proteserna mot det.
Det innebar ett stort förtroendehaveri för S. Som idag 2021, inte verkar förstå hur stor förtroendeförlusten blir, om de inte löser det här på ett vettigt sätt. Vill S kan de lösa det här. Sällan har något varit så välmotiverat som att göra det.