Se över strandskyddet för landsbygdens skull

DÀr det Àr lÄngt mellan husen men gott om strÀnder borde det vara sjÀlvklart att lÀtta pÄ strandskyddet, tycker Birgit Niva och Arne Lindström.

DÀr det Àr lÄngt mellan husen men gott om strÀnder borde det vara sjÀlvklart att lÀtta pÄ strandskyddet, tycker Birgit Niva och Arne Lindström.

Foto: ROLAND S LUNDSTRÖM

InsÀndare2019-12-10 06:00
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Det rĂ„der ett generellt strandskydd pĂ„ 100 meter, och pĂ„ senare tid har det pĂ„ sina hĂ„ll utvidgats till 300 meter. Syftet Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla allmĂ€nhetens tillgĂ„ng till strĂ€nder, och att det bevaras orörda naturomrĂ„den vid desamma. Strandskyddet förbjuder i princip allt byggande och en del andra verksamheter, vilket vi sjĂ€lvklart har förstĂ„else för – dĂ€r det Ă€r befogat. Vad vi reagerar pĂ„ Ă€r myndigheternas syn pĂ„ vad som bör skyddas – eller inte.

Man kan se pĂ„ strandskyddet pĂ„ olika sĂ€tt. Man kan antingen anse att ”hĂ€r Ă€r sĂ„ mycket förstört, att vi mĂ„ste skydda det lilla vi har kvar” – vilket oftast gĂ€ller tĂ€tortsnĂ€ra omrĂ„den. PĂ„ landsbygden rĂ„der motsatsen. DĂ€r finns det nĂ€stan hur mycket strĂ€nder som helst, sĂ„ det vore kanske inte hela vĂ€rlden om nĂ„gon liten strandremsa skulle gĂ„ förlorad?

Myndigheternas hĂ€vdande av allmĂ€nintresset sĂ€ger i stĂ€llet, ”att eftersom sĂ„ mycket av strĂ€nderna Ă€r förstörda vid tĂ€torterna, sĂ„ Ă€r resten inte sĂ„ mycket att vara rĂ€dd om. PĂ„ landsbygden dĂ€remot, dĂ€r nĂ€stan inget Ă€r förstört – dĂ€r mĂ„ste det sĂ„ förbli.”

Detta Ă€r inte vare sig rimligt eller logiskt! OM det Ă€r allmĂ€nhetens tillgĂ„ng till strĂ€nder som man vill sĂ€kerstĂ€lla, dĂ„ vore det sjĂ€lvklart bĂ€ttre att hĂ€vda strandskyddet dĂ€r det bor mest folk – alltsĂ„ i och i nĂ€rheten av tĂ€torter. I stĂ€llet menar man sig bevaka allmĂ€nintresset i omrĂ„den dĂ€r nĂ€stan ingen bor, och dit ingen allmĂ€nhet nĂ„gonsin har hittat. Som strandskyddet tolkas i dag, sĂ„ visar det pĂ„ en helt oacceptabel syn pĂ„ vad som skulle gynna stad respektive landsbygd. 

MĂ€klare sĂ€ger ofta att vad som Ă€r helt avgörande för fastighetsvĂ€rdena Ă€r lĂ€get och Ă„ter lĂ€get! ”LĂ€get” betyder oftast nĂ€rhet till vatten och strĂ€nder, och i tĂ€torterna och deras nĂ€rhet Ă€r dispenser frĂ„n strandskyddet mer regel Ă€n undantag dĂ„ dessa lĂ€gen Ă€r sĂ„ vĂ€rdefulla.  Vad man sĂ€kerstĂ€ller och tillvaratar via ”allmĂ€nintresset” Ă€r alltsĂ„ strandnĂ€ra lĂ€gen och fastighetsvĂ€rden – inte Ă„tkomst av skyddade strĂ€nder och natur dĂ€r mest folk kan göra sig nytta av det!

Ännu absurdare blir det med de strandnĂ€ra lĂ€gena i tĂ€torten som fĂ„r enorma fastighetsvĂ€rden, och endast kan nyttjas och avnjutas av EN fastighetsĂ€gare. De strandnĂ€ra omrĂ„dena pĂ„ landsbygden som skyddas för hela den stora allmĂ€nheten – allmĂ€nintresset, de Ă€r för markĂ€garen nĂ€rmast vĂ€rdelösa och ofta dessutom belagda med ytterligare restriktioner. Kan cynismen ha nĂ„tt sĂ„dana höjder, att man frĂ„n myndighetshĂ„ll vĂ€lvilligt lĂ„ter stadens befolkning göra sig förmögna pĂ„ de stadsnĂ€ra strandlĂ€gena, och samtidigt sĂ€kerstĂ€ller att landsbygden finns dĂ€r orörd och skyddad utan ersĂ€ttning för framtida eventuell rekreation – för samma mĂ€nniskor? 

Effekten av hur strandskyddet tillĂ€mpas blir att kapitaltillvĂ€xten ökar i tĂ€torterna, och att landsbygden utarmas – allt i allmĂ€nintressets namn! OM man frĂ„n politiskt hĂ„ll sĂ€ger sig vilja att hela Sverige skall leva och ta tillvara Ă€ven landsbygdens intressen, dĂ„ mĂ„ste man se över och förĂ€ndra strandskyddet! 

Birgit Niva, KorpikylÀ

Arne Lindström, RöbÀck