StrÀck ut en hand, men tvÀtta den först

Vi Àr inte gjorda för att vara ensamma. Den pÄtvingade ensamhet mÄnga av oss upplever under pandemin kan leda till sjukdom. Vi behöver bryta ensamheten pÄ ett smittsÀkert sÀtt, skriver Claes Danell.

PÄtvingad ensamhet kan skada bÄde kropp och sjÀl. Vi mÄste bryta ensamheten, utan att bryta mot restriktionerna, skriver Claes Danell.

PÄtvingad ensamhet kan skada bÄde kropp och sjÀl. Vi mÄste bryta ensamheten, utan att bryta mot restriktionerna, skriver Claes Danell.

Foto: Claudio Bresciani

InsÀndare2021-01-30 07:00
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Jag försöker följa dom riktlinjerna som kommer ut. Det försöker nog majoriteten i samhĂ€llet vĂ„rt. Men det Ă€r svĂ„rt, det kan nog alla skriva under pĂ„. NĂ€r det kommer till vĂ„rt behov att kĂ€nna social tillhörighet sĂ„ kĂ€mpar nog dom flesta med att inte leta kryphĂ„l i restriktionerna. Jag finner mig sjĂ€lv Ă€ven dĂ€r ibland. Det Ă€r svĂ„rt att följa restriktionerna till punkt och pricka fast majoriteten av oss förstĂ„r att det Ă€r nödvĂ€ndigt. 

Ensamhet Ă€r ett jĂ€tteproblem för samhĂ€llet och speciellt nu i pandemin sĂ„ kĂ€mpar mĂ„nga med just detta. För den som Ă€r ensam kommer hen mĂ„nga gĂ„nger att vĂ€lja risk för att bryta sin ensamhet. Det Ă€r inte den personens fel. Det Ă€r sĂ„ vi Ă€r skapta. Vi Ă€r inte gjorda för att vara ensamma. 

Vi har en hjĂ€rna som Ă€r prĂ€glad för att överleva under förhĂ„llanden som var under stenĂ„ldern. Samma instinkter och mĂ€nskliga behov. För vĂ„ra förfĂ€der var det livsnödvĂ€ndigt att tillhöra en grupp. Det var nĂ€mligen i gruppen som du fick mat och skydd mot dödliga djur. Ensamhet var lika med döden.  Vi kĂ€mpar alltsĂ„ just nu med mekanismer som vi utrustades med för tusentals Ă„r sedan, till och med hundratusentals Ă„r sedan. Detta gör inte kampen för logik och vetskapen att man ska följa restriktioner lĂ€ttare.  

Ofrivillig ensamhet leder Ă€ven till ett stresspĂ„slag som sedan kan leda till sjukdom. Högt blodtryck, inflammationer i kroppen vilket ökar risken för hjĂ€rtinfarkt, stroke och demens. Vi har redan en stor vĂ„rdskuld som ska betas av. Att mĂ€nniskor har varit ensamma under pandemin kommer Ă€ven hamna pĂ„ vĂ„rdens redan anstrĂ€ngda axlar. 

Men det Ă€r klart vi ska följa restriktionerna. Vi har inget val. Det Ă€r inte rimligt att utsĂ€tta andra mĂ€nniskor för risk. Men nĂ„gon som Ă€r ensam tĂ€nker inte alltid logiskt. SĂ„ var inte sĂ„ snabb att döma varandra. LĂ€gga fokus istĂ€llet pĂ„ ringa en vĂ€n som du inte pratat med pĂ„ lĂ€nge. Eller om du tror att nĂ„gon Ă€r ensam sĂ„ strĂ€ck ut en hand. Men tvĂ€tta den först. 

Vi som samhĂ€lle kan hjĂ€lpa till. Vi kan försöka bryta ensamheten. Om vi alla gör nĂ„got litet sĂ„ kan vi pĂ„verka till det större.  Alla kommer inte fĂ„ hjĂ€lp. Men du kan hjĂ€lpa nĂ„gon och det Ă€r vĂ€rt allt för just den personen.