Som svar på tandvårdschefen Tomas Josefssons insändare i Kuriren 11april vill jag göra ett förtydligande om avsikten med min insändare.
Man ska inte göra som strutsen – sticka huvudet i sanden!
Tandvårdschefens svar handlar enbart om kostnader, inte om vad divisionen och politiken vill/ska göra för att lösa problemet. Jag och många med mig vill ha svar på hur ”kortar” vi köerna?
Vi är många som kontaktat folktandvården och hänvisats till privata alternativ för att få våra problem med tandhälsan åtgärdade. Som nog alla kan räkna ut så har det medfört att även väntetiderna hos privattandvården har ökat rejält. Hur kommer tandhälsan att se ut om tio år om vi inte gör något redan nu?
Min avsikt var att försöka sätta fokus på ett problem som vi har i regionen, bristen på tandläkare, och då bör man vara öppen för nya lösningar. Eftersom det är svårt att rekrytera tandläkare så borde intresset att hitta en ny modell som gagnar medborgarna ha stor prioritet. Bristen på tandläkare finns i hela länet så jag vill påminna om att de flesta som bor utanför de större kommunerna inte har något alternativ till folktandvården, något som tjänstemän och politiker inte verkar ta någon hänsyn till. Om det finns någon omtanke om alla som bor i vårt län, då skulle högsta ledningen i Region Norrbotten ta initiativ och försöka lösa detta, istället för att huka i debatten och skylla på annat. Hur kan man tro att den ”megaklinik” som man vill skapa i Luleå ska lösa problemet, antalet tandläkare blir ju inte fler?
Det som förvånar mig mest är att tandvårdschefen är den som uttalar sig i en fråga som politiken skall hantera. Politiken har alltid det övergripande ansvaret och kan inte delegera bort det. Hur ser ni politiker på denna utmaning? I den nya landstings/regionledningen verkar det finnas ett intresse för privata lösningar. Jag väntar på svar från den.
Jag har aldrig varit en ”vän av privata alternativ” men om vi skall kunna återskapa det vi alla tror på – en folktandvård värd namnet – då behöver vi ta hjälp av privata alternativ för att komma ikapp köerna, varför inte göra ett försök under ett halvår! Görs det inget åt den situationen som råder, då kommer den fina tandhälsan som byggts upp under årtionden att raseras inom några år.
Besviken f.d. tandsköterska