Uteserveringar inget för rörelsehindrade

Det är förvisso bra att rörelsehindrade kan ta sig fram till uteserveringarna. Mindre bra är det att det oftast är omöjligt att ta sig fram inne på nämnda serveringar, skriver Tommy Eriksson.

Vem har ansvaret för att rörelsehindrade kan besöka uteserveringar, undrar Tommy Eriksson.

Vem har ansvaret för att rörelsehindrade kan besöka uteserveringar, undrar Tommy Eriksson.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Insändare2022-05-17 07:04
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är förvisso glädjande att läsa om hur Luleås politiker tagit del av bristerna i framkomlighet för handikappade i Luleå centrum.

 Men fokus verkar enbart ligga på utrymmena mellan serveringar och annat som upptar utrymme på Storgatan.

Det som jag, som rullstolsburen, upplever som mest besvärligt och rent diskriminerande är otillgängligheten till uteserveringar och andra publika arenor.

Att ta sig fram till en uteservering är inget större problem, men att ta sig in där är ett betydligt vanskligare företag. I många fall är bord och stolar fastskruvade och utgör effektiva hinder för oss som inte kan navigera i trånga utrymmen. I de mörka stunderna, känns det som att sådana som jag inte skall synas ute i offentligheten. Vem äger ansvaret i dessa fall? Jag antar att det finns ett delat ansvar mellan entreprenören/företagaren och beslutsfattarna i kommunen, vilka har tillsynsansvar gällande lagens efterlevnad.

Under alla omständigheter är det inte bara ett brott mot tillgänglighetslagen, utan också ett hån mot oss rörelsehindrade att begränsa våra möjligheter att få ta del av Luleås sommarliv.

Det är val i höst och vi är många.