Det finns motstĂ„ndare till denna form om medborgarinflytande. TvĂ„ gĂ„nger har kommunens moderater och socialdemokrater sagt nej till en folkomröstning rörande skolstrukturen i kommunen. Den andra gĂ„ngen, i juni i Ă„r, var de bĂ„da partiernas röststyrka i kommunfullmĂ€ktige inte tillrĂ€cklig för ett nej Ă€ven denna gĂ„ng. Till folkomröstningens motstĂ„ndare hör ocksĂ„ tvĂ„ inflytelserika opinionsbildare â ledarskribenterna Olof Abrahamsson i NSD och Daniel Persson i Kuriren.
Vi Àr stolta över vÄr demokratiska samhÀllsordning. Medborgarnas makt kan antingen utövas inom ramen för en representativ demokrati eller genom folkomröstningar. I vÄrt land Àr den helt dominerande formen den representativa demokratin som tar sig uttryck i att vi vart fjÀrde Är vÀljer vÄra politiska företrÀdare. Den andra formen, den direkta demokratin, lever i vÄrt land en mer undanskymd tillvaro.
Den första folkomröstningen pÄ nationell nivÄ genomfördes redan 1922 och gÀllde förbud mot rusdrycker. 1994 beslutade riksdagen att folkomröstningar Àven skulle kunna genomföras pÄ den kommunala nivÄn. 2011 förstÀrktes den lagen med att ocksÄ kommunmedborgarna kunde, om tio procent sÄ önskade, fÄ till stÄnd en folkomröstning. Det Àr detta som har hÀnt i vÄr kommun.
Uppenbarligen anser vĂ„ra lagstiftare, vĂ„r riksdag, att folkomröstningar Ă€r av godo. I annat fall skulle naturligtvis inte en sĂ„dan lag beslutas. En levande, icke slentrianmĂ€ssig demokrati, förutsĂ€tter aktiva medborgare. Det kan inte finnas sĂ€rskilt mĂ„nga som anser att det Ă€r fel att vi engagerar oss i de frĂ„gor som vĂ„ra valda i kommunen har att hantera â Ă€ven mellan de ordinarie valen.
Mot den bakgrunden Àr det överraskande att S och M, som för tillfÀllet innehar makten i Stadshuset, samt de nÀmnda ledarskribenterna inte gillar det som hÀnder den 8 november. Vilka kan deras motiv vara?
Först de bÄda politiska partierna som finner att stora skolor Àr bÀttre Àn smÄ. Kan det hÀnga samman med det irrationella motivet prestige? Eller anser de att folkomröstningen kostar för mycket? Om det senare gÀller, förstÄr jag inte att S och M sade nej till förslaget om folkomröstning 2016. Hade de dÄ visat prov pÄ flexibilitet, hade folkomröstningen genomförts i samband med valet 2018 och dÀrmed kostat mycket mindre Àn vad som nu blir fallet.
Vad jag förstĂ„r, anser Abrahamsson och Persson att frĂ„gan om antalet grundskolor i kommunen inte Ă€r ett lĂ€mpligt Ă€mne för en folkomröstning. Hur kommer de fram till detta? Kan det vara sĂ„ att de anser att frĂ„gan Ă€r för komplicerad för att gemene man/kvinna ska kunna bilda sig en uppfattning om saken? Har inte detta ett inslag av elitism? Det centrala dokumentet i skoldiskussionen har rubriken âFramtidens skolaâ, en rapport daterad den 21 januari 2016. Den Ă€r skriven pĂ„ ett sprĂ„k som Ă€r begripligt för alla lĂ€skunniga och den finns att lĂ€sa pĂ„ kommunens hemsida www.lulea.se
En frĂ„ga Ă€r om S, M och de bĂ„da ledarskribenterna anser att riksdagen har gjort fel dĂ„ den stiftade lagarna om kommunala folkomröstningar. Det Ă€r möjligt att sĂ„ Ă€r fallet. LĂ„t oss Ă€ndĂ„ anta att dessa motstĂ„ndare accepterar riksdagens beslut och kanske till och med i demokratins namn tycker att det Ă€r ett bra beslut. Ăr det i sĂ„dant fall just frĂ„gan om smĂ„ och stora skolor som inte passar för en folkomröstning? Vilka frĂ„gor skulle dĂ„ vara lĂ€mpliga? Kan det vara riktigt begrĂ€nsade sĂ„dana sĂ„som om en rondell ska byggas i GĂ€ddvik eller om Stadshuset ska anvĂ€nda EU-flaggan?
Röstdeltagandet Àr ofta lÄgt i kommunala folkomröstningar sÀrskilt jÀmfört med de 87 procent (fÄ i vÀrlden har högre) som gÀllde vid vÄrt val 2018 bÄde pÄ riksnivÄ och för LuleÄ kommun. Den inverkan de nÀmnda fyra aktörerna har pÄ opinionen i kommunen lÀr inte medverka till ett högre valdeltagande. Ett alternativt agerande frÄn deras sida hade varit att Àgna sig Ät sakfrÄgan och betona vikten av att delta i folkomröstningen i stÀllet för att uttrycka sin skepsis till det som hÀnder den 8 november 2020 i LuleÄ kommun.